söndag 18 augusti 2013

Nej, jag försöker vara så där...ödmjuk!

Ödmjukhet är något jag håller högt!

Det ligger inte för mig att slå på stora trumman och erkänna att jag är bra. Inte jag, inte...

Nej, det är det så många andra som gör:)!!

Senast i helgen var jag ÖVERLÄGSET bäst i min åldergrupp. Jag hade inte legat i hårdträning som jag brukar utan jag vilade mig i form de sista dagarna innan den stora dagen.

Vi var ca 30-35 stycken utvalda och bland de medtävlande såg man allt från mycket vältränade kroppar till mindre vältränade och förberedda kroppar.

Vid utrop och upprop att de tävlande skulle ta sig till starten var vi snabbt där och gjorde oss redo. I min grupp var vi för tillfället fyra stycken mer eller mindre tursamma individer som sida vid sida skulle kämpa till sista svettdroppen, tills ögonen blöder, tills tårna tittar ut genom hål i skorna, tills fingrarna fått skav efter att hålla frisyren på plats, tills knäna skallrat loss, tills skinkorna fått kramp av spänning

Alla var där och gemensamt hade de att de var där för en sak och för en sak enbart.

Tävla i femkamp på ett 40 årskalas!

Jag har alltså flera kamrater, i synnerhet på jobbet (ni vet vilka ni är:)) som aldrig skulle leka lite så där på en höft, vilka som än är med.

De står hellre till klockan två på natten för att bevisa att de verkligen kan sätta alla tre pilarna i bullseye på dart tavlan än att lämna med två i och en strax utanför. De skulle aldrig gå ifrån en frågetävling, förlorande, UTAN att hitta något hos vinnarna som skulle kunna hävdas vara fusk.

SÅ försöker jag att inte vara... utåt... Jag hatar att tävla om jag inte vinner! Så nu var det sagt. Jag vill verkligen vara bra när jag är med i något.

Så sagt och gjort, på med coole-minen och se ut som om det är helt obetydligt om du träffar eller missar.

Börja med en innebandy tävling, inte viktig tävling alls, helt obetydlig faktiskt. Skulle vilja säga att de kunde struntat i att ha med den alls... 0 poäng!

Sen skulle vi kasta bollar i en spann, en HAL JÄVLA spann, Jag får i tre av fem bollar. De andra är ytterst nära att stanna kvar...men NEJ DÅ, HAL JÄVLA spann.

En i vårt lag FUSKAR (min fru)(känner ni igen mönstret) och studsar bollen utan för först och sen i. DE SA DE FAN INGET OM ATT MAN FICK!!!

3 poäng efter två grenar, H*****E (fick vara nog med svordomar där)

Nästa gren, skepparkransar, JAG REGERAR i skepparkransar. Hur enkelt som helt pumpar jag in ringarna runt mitten. 55 poäng som i en liten ASK!!!

Pilkastning, hur många poäng som helst, även om domaren(som troligen är mutad) DÖMER BORT EN BULLSEYE! GLASÖGON TILL DOMAREN;)

Sen skulle vi kasta ner 18 stycken burkar från en skiva, lite som på tivoli. Avståndet var enormt, eller flera meter i alla fall!
Jag hörde att burkarna skulle ner, jag tog i så skivan hoppade och domaren fick till slut hämta ALLA 18 burkarna över hela kommunen. Det visade sig att man BARA behövde flytta dem från sin plats. Nåja han fick motion.

Det var allt, nu var det bara att invänta resultatet.

Det dröjde ett bra tag, men till slut så skulle det tillkännages. Vem var bäst vem var det som bibehållit sin form från... från... från... ah jag vet inte varifrån.

Jag VANN, jag VANN. Inte för att det är viktigt men JAG VANN! OCH det var ÖVERLÄGSET också. Inte för att det är viktigt men ÖVERLÄGSET!!;)

Nej, slå på stora trumman ligger inte för mig, jag är av den där ödmjuka sorten:)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar