Då blir det sex i morgon!!
Den meningen muntrar ju alltid upp:) Särskilt om det inte är från frun. Man vänder i alla fall på huvudet för att se personen i ögonen om hon/han menade allvar. I sådant fall måste vi nog prata om vår vänskap:) Hade det varit från frun hade man nog också blivit förvånad, i synnerhet om hon sagt det, som detta gjordes, på dagis på en trivselkväll!
Det är kanske inte menat som man tror om den uttalas så offentligt som den kom igår, men roligt är det med "felsägningar". Nu handlade det ju bara om att vi ska ha vänner hemma på mat ikväll vid sextiden. Vi är ett antal familjer som har lite fredagsmys ihop.
Jag förstår vad ni tänker...fredagsmys, hihihi, men inget sådant. Familjer med barn ska komma hit!
Vi brukar äta tacos och ibland spela spel. Denna gång har vi värmt upp vår balja också till knappt 40 grader, så lite bad kommer det också att bli!!
Apropå felsägningar hörde jag en rolig till på jobbet idag. Långt bort på min avdelning hör jag en desperat röst som högt säger. "JAG LOVAR DEN ÄR MYCKET STÖRRE NÄR MAN KOMMER NÄRA!" När en kille säger sådant med lite desperation i rösten, blir man full i skratt. Nu handlade det nog tyvärr inte om det jag först tänkte, men likväl blev det kul:)
I lumpen gick jag högvakten. Jag var den som gick runt med patrullen och bytte av vakterna varannan timme. I de stora bytena av vakter, de som är mellan förbanden vid kl 12 på dagen, ska den som jag var högt och ljudligt (helst så att hela Stockholm hör det) säga 1:e avlösningsförare klar för avgång, (detta var jag) varpå min kollega skulle svara 2:e avlösningsförare redo för avgång...ni kan ju tänka er hur det gick... ...2:e utlösningsförare...redo...för avgång!
Han blev rätt spak när han inför alla vänner och familjer och alla andra tillresta råkar skrika ut sin frustration:)
En annan kollega håller en presentation på engelska inför en stor delegation från något land i världen. Hon är kvinna, håller ut händerna framför sig, som om hon väger bollar i dem, varpå hon säger "I have two big balls in my hands"... Varpå alla blickar vänds mot hennes bröst... Hon tog snabbt ner händerna:)
Nästa gång var där en annan som skulle till en annan delegation förklara att där var flera hankar att hänga upp en gardin i. Vad säger man?... Jo "There are two hookers to hang the curtain"!. Tänka sig vad billig den gardinen blev när två "hookers" följde med och hängde upp den:)!
Prenumerera på Fånga Gäss med håv
Inlägg
Alla kommentarer
fredag 31 maj 2013
torsdag 30 maj 2013
Vilken dag!!
Normalt kommenterar jag inte vad jag gör på jobbet. men denna dag har varit lite speciell.
Den kommer bara en gång om året, som alla andra dager i o f sig, men det som händer är något vi jobbar hela året för att lösa.
Vi har idag avslutat något vi påbörjade för 11,5 månad sedan ungefär. Vi har presenterat vad vi i vårt team ska göra de närmsta tre åren.
Ni förstår, vi vet vad vi ska göra de närmsta tre åren!
Nu är det ju inget nytt, jag visste redan förra året vad jag skulle göra de närmsta tre åren, men då var ju inte det vi bestämde nu med vilket gör att vi nu förlängt det med ett år:) Hänger ni med?
Alltså det gör inget om ni inte gör det, för ibland gör vi det knappt själva! Men vi vet vad vi ska ta oss för den närmaste tiden, det är ju bra.
OCH om ett par veckor börjar vi planera för vad vi ska göra de nästa tre åren som kommer efter det. Då räknar vi ju in de sista två åren vi redan gjort i år, men inte det året som kommer först för det har ju då redan gått och det kan vi ju inte planera då för det blir ju för sent. Men det året som som kommer efter det är det första i den nya planeringen som vi då ska sätta igång med nu. Alltså ska vi nu tänka fyra år framåt i tiden. Enkelt va:)
Med tanke på att vi redan har planerat vad vi ska göra 2018, för det gjorde vi in samband med denna planden som egentligen bara var tre år men i praktiken blev 5, skulle man ju kunna säga att vi redan ligger två år före det vi börjar planera om ett par veckor, men det gör ju inget eftersom vi redan vet att vi kommer säkert att tänka på vad vi ska göra 2019, för det vi vill göra då är sådant vi inte hinner göra nu, för det planerade vi ju redan för två år sedan.
Det är ett enkelt jobb jag har eller hur?! Mycket planer...och där emellan lite annat.
Men nu...urlakad som en trasa, efter att all spänning släppt efter ännu en dags presentation inför alla som vill höra på och bestämma om vår framtid. Nu vill jag bara vila...och börja planera för vad vi ska göra om 6 år:)
Vad jag ska göra idag? Bara vara lycklig att det är över för denna gång!
Den kommer bara en gång om året, som alla andra dager i o f sig, men det som händer är något vi jobbar hela året för att lösa.
Vi har idag avslutat något vi påbörjade för 11,5 månad sedan ungefär. Vi har presenterat vad vi i vårt team ska göra de närmsta tre åren.
Ni förstår, vi vet vad vi ska göra de närmsta tre åren!
Nu är det ju inget nytt, jag visste redan förra året vad jag skulle göra de närmsta tre åren, men då var ju inte det vi bestämde nu med vilket gör att vi nu förlängt det med ett år:) Hänger ni med?
Alltså det gör inget om ni inte gör det, för ibland gör vi det knappt själva! Men vi vet vad vi ska ta oss för den närmaste tiden, det är ju bra.
OCH om ett par veckor börjar vi planera för vad vi ska göra de nästa tre åren som kommer efter det. Då räknar vi ju in de sista två åren vi redan gjort i år, men inte det året som kommer först för det har ju då redan gått och det kan vi ju inte planera då för det blir ju för sent. Men det året som som kommer efter det är det första i den nya planeringen som vi då ska sätta igång med nu. Alltså ska vi nu tänka fyra år framåt i tiden. Enkelt va:)
Med tanke på att vi redan har planerat vad vi ska göra 2018, för det gjorde vi in samband med denna planden som egentligen bara var tre år men i praktiken blev 5, skulle man ju kunna säga att vi redan ligger två år före det vi börjar planera om ett par veckor, men det gör ju inget eftersom vi redan vet att vi kommer säkert att tänka på vad vi ska göra 2019, för det vi vill göra då är sådant vi inte hinner göra nu, för det planerade vi ju redan för två år sedan.
Det är ett enkelt jobb jag har eller hur?! Mycket planer...och där emellan lite annat.
Men nu...urlakad som en trasa, efter att all spänning släppt efter ännu en dags presentation inför alla som vill höra på och bestämma om vår framtid. Nu vill jag bara vila...och börja planera för vad vi ska göra om 6 år:)
Vad jag ska göra idag? Bara vara lycklig att det är över för denna gång!
onsdag 29 maj 2013
En sup i alla fall!!?
På varje fest jag går på med folk som jag aldrig mött innan får jag samma fråga och samma förvånade blick.
Eller förvånad egentligen är det en blick som säger "Vad i helvete säger du? Dricker du inte?" Känner ni igen den? Det är en tom blick med en blandning av förvåning och "tyckasyndomögon"!
Jag vet att det kommer redan när jag kommer in på festen.
"Tjena! Välkommen! vill du ha en "jäkel"?
Nej tack det är bra!
"Aha, du kör!?", med en ledsam min!
Så skulle vi kunna säga, men nej!
"VA, ta en öl då!"
Nej tack, dricker inte det heller!
VAAAAA!? Är du religiös?
Nej jag tycker inte om det! säger jag då.
Det är här den helt oförstående minen läggs på på frågeställaren!
Nej, säger jag. Jag har testat och jag tycker helt enkelt inte om alkoholsmaken och vin o öl smakar inte gott det heller, tycker jag!
Neej neeeej ok då visst, coolt, säger de då (men man fattar ju, "Alla män dricker!!" tänker de först)
Jaha du är nykterist! säger de!
Nepp, det är jag inte, jag gillar bara inte smaken. Jag måste säga att en nykterist, för mig, har en nästintill aggresivt negativ inställning till sprit. Jag ÄLSKAR sprit;), jag tycker bara inte om att dricka den.
Men historien kring sprit är ju döhäftig. Jag skulle gärna ha en vinkällare eller en samling whiskey, bara för historierna runt om dem.
För mig handlar det inte alls om att ha karaktär, men det påståendet kommer ofta, "vilken karaktär du har, har du aldrig blivit pressad?"
Ja... eller nej! Jag har aldrig känt att jag måste dricka, men jag har blivit erbjuden mängder som skulle kunna fylla ett systembolag! Men pressad har jag aldrig blivit!
I mitt jobb sägs det vara kutym att man vid affärsuppgörelser ska man dricka sprit. I synnerhet utomlands. När jag började här var det så man sa, "bara vänta, du kommer aldrig undan. Du MÅSTE dricka när de erbjuder"!
Jag kan ärligen säga att jag ALDRIG blivit ifrågasatt när jag utomlands sagt, nej tack, jag dricker inte sprit! Aldrig har någon affär blivit bruten på grund av att jag inte tagit en snaps eller tömt en öl med någon chef!
I mitt privatliv är det min fru som dragit vinstlotten. Hon har en helt normal inställning till sprit och dricker som alla andra. Inte för mycket och inte "för" lite. Men hennes fördel är att jag alltid kan köra hem på kvällen. Vi behöver aldrig debattera vem som körde sist eller vems tur det är!
Klart att det finns en baksida med det. Man hänger ju inte ute med "grabbarna" och tar en öl. Där hänger mest öldrickare om man säger. Dricker man inte öl är det sällan man är med. Inte för att jag klagar, jag hänger på andra ställen.
Klart att det finns tillfällen man fått sprit i munnen ochchockat när på spottat rakt ut. T ex på vårt bröllop. Jag var lovad att få cider i glaset, men naturligtvis hade de hällt champagne däri istället. Vi kom och hälsades välkomna och får våra glas och skålar med gästerna. Vi börjar dricka och jag känner ju direkt att det här var inte rätt, det stå r som en fontän om munnen, varpå glada skratt hörs:)
Klart att andra ser på en som att man missat mycket, men jag undrar. Jag kommer t ex ihåg hela festen, inte bara början. OCH jag kommer upp på morgonen efter utan huvudvärk.
Tydligen tycker vissa att det är starkt av mig att inte dricka, hur klarar du det? frågar vissa. Men jag ser det ju som att det är FÖR starkt att dricka hur klarar NI det?
Jag har ju levt så här i snart 40 år, det är inget märkligt längre.
Alla mina kompisar vet ju detta och kan från tid till tid skämtsamt försöka få mig att ändra på mig, men de vet ju att jag inte gör det och de accepterar det till fullo.
Däremot är jag ju svensk... och jag dricker inte KAFFE heller. Det är fan inte riktigt accepterat:) Det är närpå ett helgerån på det svenska arvet att inte dricka kaffe.
Har ni någonsin tänkt på vilka alternativ det finns till kaffe i något sammanhang? Och för säkerhets skull får jag väl säga att Te inte heller är någon favoritdryck)
Jo en kanna röd saft brukar det finnas, i BÄSTA fall. Om man inte räknar med att BARN ska finnas i närheten, finns där inget alternativ:)
Så som slutsats kan man säga att inte dricka sprit...det kan vara ok...men att inte dricka kaffe, hur TÄNKER du!:)
Eller förvånad egentligen är det en blick som säger "Vad i helvete säger du? Dricker du inte?" Känner ni igen den? Det är en tom blick med en blandning av förvåning och "tyckasyndomögon"!
Jag vet att det kommer redan när jag kommer in på festen.
"Tjena! Välkommen! vill du ha en "jäkel"?
Nej tack det är bra!
"Aha, du kör!?", med en ledsam min!
Så skulle vi kunna säga, men nej!
"VA, ta en öl då!"
Nej tack, dricker inte det heller!
VAAAAA!? Är du religiös?
Nej jag tycker inte om det! säger jag då.
Det är här den helt oförstående minen läggs på på frågeställaren!
Nej, säger jag. Jag har testat och jag tycker helt enkelt inte om alkoholsmaken och vin o öl smakar inte gott det heller, tycker jag!
Neej neeeej ok då visst, coolt, säger de då (men man fattar ju, "Alla män dricker!!" tänker de först)
Jaha du är nykterist! säger de!
Nepp, det är jag inte, jag gillar bara inte smaken. Jag måste säga att en nykterist, för mig, har en nästintill aggresivt negativ inställning till sprit. Jag ÄLSKAR sprit;), jag tycker bara inte om att dricka den.
Men historien kring sprit är ju döhäftig. Jag skulle gärna ha en vinkällare eller en samling whiskey, bara för historierna runt om dem.
För mig handlar det inte alls om att ha karaktär, men det påståendet kommer ofta, "vilken karaktär du har, har du aldrig blivit pressad?"
Ja... eller nej! Jag har aldrig känt att jag måste dricka, men jag har blivit erbjuden mängder som skulle kunna fylla ett systembolag! Men pressad har jag aldrig blivit!
I mitt jobb sägs det vara kutym att man vid affärsuppgörelser ska man dricka sprit. I synnerhet utomlands. När jag började här var det så man sa, "bara vänta, du kommer aldrig undan. Du MÅSTE dricka när de erbjuder"!
Jag kan ärligen säga att jag ALDRIG blivit ifrågasatt när jag utomlands sagt, nej tack, jag dricker inte sprit! Aldrig har någon affär blivit bruten på grund av att jag inte tagit en snaps eller tömt en öl med någon chef!
I mitt privatliv är det min fru som dragit vinstlotten. Hon har en helt normal inställning till sprit och dricker som alla andra. Inte för mycket och inte "för" lite. Men hennes fördel är att jag alltid kan köra hem på kvällen. Vi behöver aldrig debattera vem som körde sist eller vems tur det är!
Klart att det finns en baksida med det. Man hänger ju inte ute med "grabbarna" och tar en öl. Där hänger mest öldrickare om man säger. Dricker man inte öl är det sällan man är med. Inte för att jag klagar, jag hänger på andra ställen.
Klart att det finns tillfällen man fått sprit i munnen ochchockat när på spottat rakt ut. T ex på vårt bröllop. Jag var lovad att få cider i glaset, men naturligtvis hade de hällt champagne däri istället. Vi kom och hälsades välkomna och får våra glas och skålar med gästerna. Vi börjar dricka och jag känner ju direkt att det här var inte rätt, det stå r som en fontän om munnen, varpå glada skratt hörs:)
Klart att andra ser på en som att man missat mycket, men jag undrar. Jag kommer t ex ihåg hela festen, inte bara början. OCH jag kommer upp på morgonen efter utan huvudvärk.
Tydligen tycker vissa att det är starkt av mig att inte dricka, hur klarar du det? frågar vissa. Men jag ser det ju som att det är FÖR starkt att dricka hur klarar NI det?
Jag har ju levt så här i snart 40 år, det är inget märkligt längre.
Alla mina kompisar vet ju detta och kan från tid till tid skämtsamt försöka få mig att ändra på mig, men de vet ju att jag inte gör det och de accepterar det till fullo.
Däremot är jag ju svensk... och jag dricker inte KAFFE heller. Det är fan inte riktigt accepterat:) Det är närpå ett helgerån på det svenska arvet att inte dricka kaffe.
Har ni någonsin tänkt på vilka alternativ det finns till kaffe i något sammanhang? Och för säkerhets skull får jag väl säga att Te inte heller är någon favoritdryck)
Jo en kanna röd saft brukar det finnas, i BÄSTA fall. Om man inte räknar med att BARN ska finnas i närheten, finns där inget alternativ:)
Så som slutsats kan man säga att inte dricka sprit...det kan vara ok...men att inte dricka kaffe, hur TÄNKER du!:)
tisdag 28 maj 2013
Lång som ett ösregn och smal som en ??
Jag har i större delen av mitt liv varit längst av de som jag gått i samma klass som, gjorde lumpen med eller jobbat med.
När det har varit någon som varit längre än mig, vilket har varit ett fåtal gånger, har det ofta varit kortare tid eller så har annat hänt så att vi inte längre varit i samma grupp.
Vilket är fint för mig, för då har jag fortfarande varit längst. Det är ju ingen tävling...men jag är längst, bara så att jag har det sagt:)
Det är ju också så att jag under hela min uppväxt sprungit zick-zack i duschen för att bli träffad av vattnet. Eller så har jag gömt mig bakom lyktstolparna för att ingen ska se mig. Alltså, jag har ständigt varit smal.
Min kära moder har under hela min uppväxt sagt till mig att...bara vänta du... när du blir 25 kommer du också att lägga på dig, det gjorde din far!
När jag blev 25...lika smal!
Men vänta du bara, när du fyller 30, DÅ, då kommer du att lägga på dig, det gjorde din far! (Vad hände då när han fyllde 25??)
När jag fyllde 30...lika smal!
Men vänta du... ni förstår...när han fyllde 35... (Vad tusan hände med 30 års tjockisen då??)
Jag fyllde 35...lika smal!
Alltså jag är smal, nu fyller jag 40 och jag känner att jag bevisat att jag kommer att leva smal för evigt.
Då har jag bara en liten fråga!
Varför har mina kläder som alltid passat plötsligt börjat krympa? Har de börjat få en 40 årskris? Inte för att kläderna är så gamla, men de har ju uppenbarligen börjat sympatikrympa!
Undrar om det också hände min far?
När det har varit någon som varit längre än mig, vilket har varit ett fåtal gånger, har det ofta varit kortare tid eller så har annat hänt så att vi inte längre varit i samma grupp.
Vilket är fint för mig, för då har jag fortfarande varit längst. Det är ju ingen tävling...men jag är längst, bara så att jag har det sagt:)
Det är ju också så att jag under hela min uppväxt sprungit zick-zack i duschen för att bli träffad av vattnet. Eller så har jag gömt mig bakom lyktstolparna för att ingen ska se mig. Alltså, jag har ständigt varit smal.
Min kära moder har under hela min uppväxt sagt till mig att...bara vänta du... när du blir 25 kommer du också att lägga på dig, det gjorde din far!
När jag blev 25...lika smal!
Men vänta du bara, när du fyller 30, DÅ, då kommer du att lägga på dig, det gjorde din far! (Vad hände då när han fyllde 25??)
När jag fyllde 30...lika smal!
Men vänta du... ni förstår...när han fyllde 35... (Vad tusan hände med 30 års tjockisen då??)
Jag fyllde 35...lika smal!
Alltså jag är smal, nu fyller jag 40 och jag känner att jag bevisat att jag kommer att leva smal för evigt.
Då har jag bara en liten fråga!
Varför har mina kläder som alltid passat plötsligt börjat krympa? Har de börjat få en 40 årskris? Inte för att kläderna är så gamla, men de har ju uppenbarligen börjat sympatikrympa!
Undrar om det också hände min far?
måndag 27 maj 2013
Bekännelse!!
Dags för en bekännelse!
Ingen allvarlig, ingen ny men en som jag gått och dragit på i många år nu.
Förlåt alla skolkamrater att jag fick er att tro att jag var hårdrockare!
Alla kassett band med Dio, KISS, Iron Maiden, Judas Priest, Mötley Crue, Scorpions, Rainbow, Black Sabbath, Saxon, W.A.S.P, Motörhead, Scorpions, Accept m.m m.m som jag hade väl synliga hemma var bara där för syns skull.
I verkligheten var det Factory, Magnum Bonum, Madonna, Sandra, Samantha Fox, Foreigner, Europe, Boston, Chicago, Modern Talking, Gyllene tider som gällde. Lådorna var fyllda med denna musik:)
Alla planscherna på väggarna med hårdrocksbilder från OKEJ, hade en baksida. Där var de verkliga hjältarna:)!
Men vem ville vara en synth tönt, en hårdrocknörd verkade liksom liiiiite coolare!
Inte för att jag någonsin klädde mig i nitar eller hade en jeans väst med nitar och ett stort rockemblem på ryggen, jag klarade mig igenom det nålsögat ändå.
Det enda band jag egentligen tyckte var riktigt bra var Twisted Sisters. Där kunde man ju bygga hela sin image runt det. Gillade man bara dessa poprockare kom man ju igenom med allt. Sen hade jag faktiskt W.A.S.P's EP i grön vinyl med F**k like a beast också, coooooolt. Men jag lyssnade aldrig på den, undrar om jag inte har den kvar fortfarande?
En enda låt kommer jag ihåg från de andra banden. Det är Accept och "Fast as a shark". Inte för att jag egentligen någonsin har hört vad de sjunger.
När jag var liten var jag övertygad om att jag hörde att de sjöng "Fast as a shark, tittar över en mur!", men det verkar med lite perspektiv inte särskilt troligt, eller hur!?
Men varför jag gillade den och varför att jag tycker att också ni ska ge den en chans är ett gitarr solo i mitten av låten. Det är så in i hela havet snabbt, skickligt och bra att jag övade på att svimma varenda gång jag hörde det för 30 år sedan!!
Så lite smygrockare var man, fast mest var det härlig pop som gällde!
Om jag ska erkänna en sak om idag är det betydligt märkligare???
Jag som är en av de största sportnördar (som min fru brukar säga lite med en besvärande utpustning) tittar nästan aldrig på sport på TV. Min stora passion har blivit dans!! Och inte vilken dans som helst, inte Let's dance eller så, nej riktigt dans ska det vara.
Min enda passion på TV just nu är SYTYCD! Eller So you think you can dance, om man ska översätta det. 10 säsongen har just börjat i USA och här börjar den inte förrän i mitten av Juni. Vi kan inte vänta, så vi har letat upp dem på You Tube och har redan sett två avsnitt. I kväll väntar det tredje och EXORCISTEN kommer tillbaka. Det låter ju inte klokt, men denna dansare är övermänsklig! Jag lovar, se honom och säg att ni inte blir berörda.
OCH, ni kan inte ljuga för mig och säga att det var väl ingenting, löjligt! Kom ihåg, jag har varit där själv...skulle ju aldrig erkänna att jag inte gillade hårdrock!
Ingen allvarlig, ingen ny men en som jag gått och dragit på i många år nu.
Förlåt alla skolkamrater att jag fick er att tro att jag var hårdrockare!
Alla kassett band med Dio, KISS, Iron Maiden, Judas Priest, Mötley Crue, Scorpions, Rainbow, Black Sabbath, Saxon, W.A.S.P, Motörhead, Scorpions, Accept m.m m.m som jag hade väl synliga hemma var bara där för syns skull.
I verkligheten var det Factory, Magnum Bonum, Madonna, Sandra, Samantha Fox, Foreigner, Europe, Boston, Chicago, Modern Talking, Gyllene tider som gällde. Lådorna var fyllda med denna musik:)
Alla planscherna på väggarna med hårdrocksbilder från OKEJ, hade en baksida. Där var de verkliga hjältarna:)!
Men vem ville vara en synth tönt, en hårdrocknörd verkade liksom liiiiite coolare!
Inte för att jag någonsin klädde mig i nitar eller hade en jeans väst med nitar och ett stort rockemblem på ryggen, jag klarade mig igenom det nålsögat ändå.
Det enda band jag egentligen tyckte var riktigt bra var Twisted Sisters. Där kunde man ju bygga hela sin image runt det. Gillade man bara dessa poprockare kom man ju igenom med allt. Sen hade jag faktiskt W.A.S.P's EP i grön vinyl med F**k like a beast också, coooooolt. Men jag lyssnade aldrig på den, undrar om jag inte har den kvar fortfarande?
En enda låt kommer jag ihåg från de andra banden. Det är Accept och "Fast as a shark". Inte för att jag egentligen någonsin har hört vad de sjunger.
När jag var liten var jag övertygad om att jag hörde att de sjöng "Fast as a shark, tittar över en mur!", men det verkar med lite perspektiv inte särskilt troligt, eller hur!?
Men varför jag gillade den och varför att jag tycker att också ni ska ge den en chans är ett gitarr solo i mitten av låten. Det är så in i hela havet snabbt, skickligt och bra att jag övade på att svimma varenda gång jag hörde det för 30 år sedan!!
Så lite smygrockare var man, fast mest var det härlig pop som gällde!
Om jag ska erkänna en sak om idag är det betydligt märkligare???
Jag som är en av de största sportnördar (som min fru brukar säga lite med en besvärande utpustning) tittar nästan aldrig på sport på TV. Min stora passion har blivit dans!! Och inte vilken dans som helst, inte Let's dance eller så, nej riktigt dans ska det vara.
Min enda passion på TV just nu är SYTYCD! Eller So you think you can dance, om man ska översätta det. 10 säsongen har just börjat i USA och här börjar den inte förrän i mitten av Juni. Vi kan inte vänta, så vi har letat upp dem på You Tube och har redan sett två avsnitt. I kväll väntar det tredje och EXORCISTEN kommer tillbaka. Det låter ju inte klokt, men denna dansare är övermänsklig! Jag lovar, se honom och säg att ni inte blir berörda.
OCH, ni kan inte ljuga för mig och säga att det var väl ingenting, löjligt! Kom ihåg, jag har varit där själv...skulle ju aldrig erkänna att jag inte gillade hårdrock!
söndag 26 maj 2013
Lazy Sunday?!
Om man någonsin tänkte att en söndag ska vara vilodag så börjar man efter ett antal år som förälder tänka om. Det finns inget som heter vilodag längre!
Jo för resten det gör det. Det är om du är så sjuk att du inte bara blir hemma från jobbet utan också verkligen är så dålig att du inte kan ta dig upp ur sängen.
Om du sedan ser det som en vilodag eller en dag som du var så jäkla sjuk att du inte kunde ta dig upp ur sängen är ju upp till dig. Att man sedan ska vara hemma ett par dagar extra för att bli riktigt frisk är ju bara att glömma, då är man ju så stressad för att man varit borta från jobbet så då blir ju de följande dagarna rena pinan för att hinna ifatt. Skulle de dagarna då infinna sig på en lördag söndag, kan ni ju bara tänka er vad stressad man är!
Att det är skönt att återhämta sig...tssssss glöm det!
Men som sagt söndag = vilodag, är ju en gammal sanning som man försöker slå i en. Jag börjar tro att det är någon som ville ha ett litet försprång på mig. Om jag vilade en dag skulle denne någon hinna göra så mycket mer...
När barnen växer upp blir det mer och mer aktiviteter på helgerna inklusive söndagen.
I dag har det ju varit Mors Dag också! En härlig dag om det inte vore för att man ska hinna med tre mödrar (inklusive frun) som bor mellan 4-8 mil härifrån. Sedan var där ett roligt fotbollskalas som vår äldste var med på, samt att frun jobbade.
Det slutade med att vi bjöd hem samtliga föräldrar med bihang för att lösa det här hos oss istället. Då skulle vi ju hitta på en middag värdig tre mödrar på samma gång.
Det löste vi fint, jag och yngste sonen. Men vi han precis hem till att hämta äldste sonen på kalas. Hem för att förbereda maten och städa det sista. sen var vi tvungna att skriva ett kort till mor, med en massa hjärtan och vackra ord.
Ungarna var också tvungna att packa färdigt eftersom de tycker att det börjar bli ont om tid till vi ska åka upp en runda till Stockholm, det är ju bara 10 dagar kvar!!! De är ute i god tid:)
Alla föräldrar kom hit och vi har ätit en MASSA eftersom mina föräldrar OCKSÅ hade en tårta med sig som vi var tvungna att smaka.
Allt det här till mor... ...alltså en helt vanlig dag för mor, skillnaden är väl att i de flesta familjer har hon ingen hjälp alls av sina barn... eller man. Skulle hon sedan bli sjuk en dag... så var det ju dumt...hur ska hon då laga mat och städa. Ingen vila där inte!
Hoppas att det inte är så längre...jag tror inte jag har rätt...men jag hoppas att vi är överens om att dela ansvaret även i fortsättningen. Och att söndagen skulle vara en vilodag...tänk...när ska det bli så igen?
Jo för resten det gör det. Det är om du är så sjuk att du inte bara blir hemma från jobbet utan också verkligen är så dålig att du inte kan ta dig upp ur sängen.
Om du sedan ser det som en vilodag eller en dag som du var så jäkla sjuk att du inte kunde ta dig upp ur sängen är ju upp till dig. Att man sedan ska vara hemma ett par dagar extra för att bli riktigt frisk är ju bara att glömma, då är man ju så stressad för att man varit borta från jobbet så då blir ju de följande dagarna rena pinan för att hinna ifatt. Skulle de dagarna då infinna sig på en lördag söndag, kan ni ju bara tänka er vad stressad man är!
Att det är skönt att återhämta sig...tssssss glöm det!
Men som sagt söndag = vilodag, är ju en gammal sanning som man försöker slå i en. Jag börjar tro att det är någon som ville ha ett litet försprång på mig. Om jag vilade en dag skulle denne någon hinna göra så mycket mer...
När barnen växer upp blir det mer och mer aktiviteter på helgerna inklusive söndagen.
I dag har det ju varit Mors Dag också! En härlig dag om det inte vore för att man ska hinna med tre mödrar (inklusive frun) som bor mellan 4-8 mil härifrån. Sedan var där ett roligt fotbollskalas som vår äldste var med på, samt att frun jobbade.
Det slutade med att vi bjöd hem samtliga föräldrar med bihang för att lösa det här hos oss istället. Då skulle vi ju hitta på en middag värdig tre mödrar på samma gång.
Det löste vi fint, jag och yngste sonen. Men vi han precis hem till att hämta äldste sonen på kalas. Hem för att förbereda maten och städa det sista. sen var vi tvungna att skriva ett kort till mor, med en massa hjärtan och vackra ord.
Ungarna var också tvungna att packa färdigt eftersom de tycker att det börjar bli ont om tid till vi ska åka upp en runda till Stockholm, det är ju bara 10 dagar kvar!!! De är ute i god tid:)
Alla föräldrar kom hit och vi har ätit en MASSA eftersom mina föräldrar OCKSÅ hade en tårta med sig som vi var tvungna att smaka.
Allt det här till mor... ...alltså en helt vanlig dag för mor, skillnaden är väl att i de flesta familjer har hon ingen hjälp alls av sina barn... eller man. Skulle hon sedan bli sjuk en dag... så var det ju dumt...hur ska hon då laga mat och städa. Ingen vila där inte!
Hoppas att det inte är så längre...jag tror inte jag har rätt...men jag hoppas att vi är överens om att dela ansvaret även i fortsättningen. Och att söndagen skulle vara en vilodag...tänk...när ska det bli så igen?
lördag 25 maj 2013
Gräsänklingar
Idag är det killar kan:)
Vi, det vill säga jag och sönerna, är ensamma ikväll eftersom frun är iväg på tjejfest!
Vi har en kanonkväll planerad! Vi har varit iväg och spelar fotboll med blandade resultat på förmiddagen, sedan har vi varit på 20års kalas. En kanonbörjan på dagen:)!
Nu ska vi snart hem och ladda upp med lite spel! Lördagsgodiset ska fram. Sen ska vi leka tafatt, sen ska vi titta på film, sen ska vi ut o spela stångtennis, sen ska vi äta något smarrig, sen ska vi äta smarrig efterrätt, sen ska vi spela mer spel, sen ska vi dricka lite onyttig dricka, sen ska vi äta mer godis, sen ska vi springa näck genom vattenspridare, sen ska vi äta mer saker man bara äter när ingen ser... OM det blir något alls!
För vad händer när man för en gångs skull är ledig och har en helkväll med sina söner? Man är så in i helsike trött så att ögonlocken håller på att magnetiskt slå igen för gott denna kväll.
Om vi överhuvudtaget gör något blir det antagligen lördagsgodis, det är viktigt:)
Antagligen kommer vi att lägga oss tidigt. Jädrans friska luft att vara uttröttande!!:)
fredag 24 maj 2013
BilKÅT!!
Bilar... can’t live with them, can’t live without them!
Jag ska ärligen säga att jag inte har ett stort intresse för bilar. Eller bilar o bilar, det är det rent teknisk med bilar jag är helt ointresserad av.
Nu är det ju sommar även om vädret inte varit det bästa de senaste dagarna och man ser mer och mer bilar med nedfällt tak på vägarna. Man skulle kunna säga att det man för benämnde som en ”penisförlängare” har spridit sig till det täckta könet. Vad kallas det då.
Det är ju massor av tjejer som kör omkring i både sportbilar och ”raggarbilar”. Hmmmm jag under vad som är förlängt på tjejerna??
Men som sagt bilar och jag går inte ihop, om det inte handlar om att tanka dem eller fylla på spolarvätska. Det är jag nog världsmästare på!!
Jag kommer också från en släkt av dokumenterad okunskap på bilar.
Jag har en moster vars man skulle köpa bil. Han var ute och provkörde den och när han kom tillbaka fråga bilförsäljaren om han inte också vill kolla hur motorn såg ut. Man som han var, kunde han ju inte erkänna att han inte kunde ett enda dugg om bilar, så han sa ja!
Bilförsäljaren öppnade bilhuven och min mosters man tittade in. Såg sig runt lite och sa till slut…Ja…här fanns ju en hel del!!
Det är ungefär det som jag också känner om motorer. En hel del… som kan gå sönder!
Min bror skulle tömma en moped på olja en gång. Han tömde och hällde över det i en spann av plast. Om vi visste hur den brann... den tog fyr och det finns än i dag ett märke i asfalten på mina föräldrars uppfart, 25 år efter!
En annan kollega, också helt okunnig om bilar tog en vild chansning efter att ha kommit hem från en semestertripp. Bilen stod på flygplatsen och vägrade starta. Eftersom det var kompisens bil och han var med kände han inte att han direkt ville komma med några förslag på vad som skulle göras. Men när han fick reda på att det skulle ta ett antal timmar innan de skulle komma därifrån tog han saken i egna händer.
Han hade ett svagt minne om att men kunde slå på något för att något skulle trilla på plats och att något då skulle tända startmotorn.
Han gick ut och öppnade motorhuven böjde sig ner för att leta efter något som såg ut som att det inte var så stort och kunde vara en startmotor. Tog något hårt och drämde till. Gick in bakom ratten och vred om nyckeln varefter motorn gick igång som den skulle…där var tre hakor som släpade i asfalten på vägen hem samt ett leende som var så stort att han fick sitta själv i framsätena!
Men som sagt mitt intresse av bilar sträcker sig mer till att tycka att det är SUPERHÄFTIGT att man har lagt till bluetooth i bilen så att man inte behöver hålla i telefonen. Absolut bästa knappen i bilen är den som man trycker på o vips känner man inte böndernas gödsel på åkrarna, DET är bekvämlighet!
När vi fick fönsterhissar för många år sedan så var jag helt överlycklig att man slapp veva…en ”riktig” man skulle väl referera till några överliggande kammar och dubbla utskjutare. Möjligen skulle de tycka att transmissionen är dubbelt så hög om man trimmar vevaxeln, men det skiter jag i! Och jag tycker det är lite magstarkt att prata om hästkrafter efter alla dessa hästskandaler!
För min del räcker det om jag tar mig från punkt a till punkt b och jag kan prata i telefon utan att släppa ratten. Samtidigt tycker jag det är fräckt med en tvåzoners aircondition och en innerspegel som bländar av om jag får ett helljus i spegeln.
Men jag är väl ingen riktig man? Eller är det så att jag inte är i behov av en ”penisförlängare”? Jag tycker bara att det blir jobbigt med mer än som redan ska få plats. Min fru tycker uppenbarligen samma sak, hon har aldrig klagat…bilar alltså, storleken på bilen!!
onsdag 22 maj 2013
Nu kan det vara klippt
Apropå gårdagens inlägg så hade jag ju en farhåga!
Att min fru skulle bli intresserad av Minecraft! Hörde ju igår redan hur hon visste hur man skulle göra, när hon pratade med barnen. Jag såg nog hur hon snegla!!
Hon har ju en historia av att gilla spel som "bara" går ut på ... Ingenting!!
Sims city var det för ett tiotal år sedan. Bara bygga o bygga o bygga ... Och sen bygga!
Minecraft skulle kunna bli detsamma?
Jag gick o la barnen i går kväll och vad möter mig när jag kommer ner? Min fru som bara ska "hjälpa" barnen lite.
Aj!
Tur att hon har så mycket annat att syssla med också, annars hade det nog varit kört för barnen att komma till datorn:)
tisdag 21 maj 2013
Två bevis
Jag har just insett det oundvikliga! Jag blir inte yngre!
Mina två söner (6 & 8 år gamla) har upptäckt Minecraft! De har visserligen fått tjata på sin något motvilliga fader (undertecknad) för att han skulle ladda ner det till datorn.
Att man gör det verkade lite konstigt till en början, eftersom i min uppväxt köpte man ju oftast spel i affären!
Nu laddar man tydligen hem dem!!
Till saken hör ju att den senaste datorn jag köpte spel till var en Commodore 64!
Då köpte en kompis till mig en massa spel av en trevlig kille inne i en stor stad i närheten. Han sålde tydligen en massa spel som han trevligt nog la på ett kassettband till oss för en billig peng. Det var en massa spel som var roliga...eller jag kunde i o f sig inte starta de flesta eftersom det inte var riktigt tillförlitligt att "kopiera" dem till ett kassettband. Men jag hade Turbo 64 och allt så det gick snabbt att ladda in dem som funkade. Tog säkert inte mer än 5-6 minuter att få in ett spel!
När min son hade väntat i 10 sekunder på att Minecraft skulle starta hade han i stort sätt redan hunnit gå igenom alla pustningar han har i sin repertoar för att visa att han var trött på att vänta!
Att säga till honom att man kunde få vänta i en evighet på att ett spel skulle starta när jag var liten och att det var helt normalt, var inte aktuellt kände jag!
Vi brukade sätta igång uppladdningen av spelet för att sedan gå ut och leka en låååååång stund. När vi sedan kom in igen behövde vi bara vänta en lite stund till innan spelet skulle starta.
Under tiden kunde man annars hoppas på att någon hyrt en moviebox så att man kunde se en film på Betamax eller VHS, höjden av lycka:)
Nåväl, det jag inte fattar i detta och varför jag inte känner att jag blir yngre, (eller äldre heller tydligen) är att Minecraft ser ut att vara från min ungdom. (lika pixligt som det var på 80 talet). Det är ju helt sjukt dålig upplösning. Vad ligger det roliga i detta?
Jag fattar verkligen inte alls det roliga...alltså...jag har blivit för gammal:(:(:(
När man inte fattar hur ett populärt spel som detta fungerar måste man ju blivit för gammal? Är det inte så, snyft?! Jag har verkligen försökt förstå, men det bara hackas och byggs och rivs och tittas på fyrkantiga får och besöks bybor och... en massa annat jag inte heller förstår.
Jag vill ju ha ett mål och en mening, jag kräver inte mycket tycker jag. Inte ens när jag frågar, vad gör man nu då? Så kommer det bara...meh, man bara... ah, man ska... meh...bygger liksom!
Att man då ska fråga varför, känns liksom redan på förhand dömt att misslyckas!
(lite läskigt är att min fru just sa..."men då flyger du ju upp där och sätter en ingång" ... nuuuuuuuuuu är jag rädd. Är det bara jag som blir gammal?)
Ett annat bevis på att man blir äldre hjälper ju ens barn till med omedvetet. Min fru hörde från vår yngste son något som bevisade att man, i våra barns ögon, varit med ett tag.
Han frågade henne idag om det fanns färg när hon var lite!
Nu är hon ju flera dagar äldre än mig, men jag känner mig lite träffad ändå:)
När min son hade väntat i 10 sekunder på att Minecraft skulle starta hade han i stort sätt redan hunnit gå igenom alla pustningar han har i sin repertoar för att visa att han var trött på att vänta!
Att säga till honom att man kunde få vänta i en evighet på att ett spel skulle starta när jag var liten och att det var helt normalt, var inte aktuellt kände jag!
Vi brukade sätta igång uppladdningen av spelet för att sedan gå ut och leka en låååååång stund. När vi sedan kom in igen behövde vi bara vänta en lite stund till innan spelet skulle starta.
Under tiden kunde man annars hoppas på att någon hyrt en moviebox så att man kunde se en film på Betamax eller VHS, höjden av lycka:)
Nåväl, det jag inte fattar i detta och varför jag inte känner att jag blir yngre, (eller äldre heller tydligen) är att Minecraft ser ut att vara från min ungdom. (lika pixligt som det var på 80 talet). Det är ju helt sjukt dålig upplösning. Vad ligger det roliga i detta?
Jag fattar verkligen inte alls det roliga...alltså...jag har blivit för gammal:(:(:(
När man inte fattar hur ett populärt spel som detta fungerar måste man ju blivit för gammal? Är det inte så, snyft?! Jag har verkligen försökt förstå, men det bara hackas och byggs och rivs och tittas på fyrkantiga får och besöks bybor och... en massa annat jag inte heller förstår.
Jag vill ju ha ett mål och en mening, jag kräver inte mycket tycker jag. Inte ens när jag frågar, vad gör man nu då? Så kommer det bara...meh, man bara... ah, man ska... meh...bygger liksom!
Att man då ska fråga varför, känns liksom redan på förhand dömt att misslyckas!
(lite läskigt är att min fru just sa..."men då flyger du ju upp där och sätter en ingång" ... nuuuuuuuuuu är jag rädd. Är det bara jag som blir gammal?)
Ett annat bevis på att man blir äldre hjälper ju ens barn till med omedvetet. Min fru hörde från vår yngste son något som bevisade att man, i våra barns ögon, varit med ett tag.
Han frågade henne idag om det fanns färg när hon var lite!
Nu är hon ju flera dagar äldre än mig, men jag känner mig lite träffad ändå:)
måndag 20 maj 2013
När ska jag hinna jobba?
Jag har en liten fundering!
Är det möjligt att förlita sig på ideellt arbete idag? Jag förstår förstås tanken med att det behövs pengar. Men hur mycket pengar behövs egentligen? hur mycket tid kan man kräva att var och en lägger?
Det kanske fungerade en gång i tiden. När jag växte upp fanns de flesta morsor hemma. Det fanns inte på kartan att vi skulle gå på dagis, verkade det som.
Nu generaliserar jag förstås, det fanns ju massor med morsor som jobbade, men många fantastiska människor var där i alla fall runt omkring oss barn när vi var små på 70-talet.
Det var då många kunde iväg på fritidsaktiviteter redan vid 3 tiden på eftermiddagen.
Hur skulle det funka hos er idag? De flesta av oss har jobb och resten vill ha ett jobb och jobbar hårt för det hela dagarna. Vi har inte möjlighet att köra våra barn på aktiviteter vid 3 tiden.
Ideellt arbete då?
Ja det fanns det ju också tid till i kärnfamiljerna som fanns överallt. Att man skiljde sig var ju inte vanligt. Man kanske inte gifte sig, men skiljde sig var inte vanligt.
Då fanns där ju två som kunde hjälpas åt och därmed att köra och hämta och också hjälpa till ideellt med barnens fritidssysselsättning eller andra saker man ville hjälpa till med.
Eftersom jag jobbar med att se hur omvärlden ser ut i mitt jobb, ser jag att kärnfamiljen inte bara håller på att raderas i Sverige, utan det ser likadant ut överallt. Inte heller är det så att alla har jobb och kan betala stora summor för att få barnen att vara med i verksamheter.
Hur tar vi hand om dem som inte har råd längre?
Kostar det egentligen så mycket att låta barn leka i olika idrotter? Är det verkligen så dyrt att se till att barn får testa olika saker? Om tid fanns skulle jag göra allt... men det finns det ju nu inte... tid alltså. Inte pengar i en aldrig sinande brunn heller. Då har jag ändå jobb!!
Tänk då alla frånskilda som lever ensamma med ett eller flera barn... kanske har man inte ens ett jobb utan lever på tillfälliga inkomster... hur ska dessa talanger få testa på olika aktiviteter?
Hur kan vi som samhälle se till att alla våra barn får chansen att få testa på alla de sporter de vill testa på. Är ideellt arbete enda chansen? Naturligtvis måste ju någon vara därför att ta hand om dem, jag tror verkligen inte det är problemet. Problemet är allt annat det för med sig. Allt annat man också måste ställa upp på!
I dag är det inte 70-talet längre, vi lever i 10 talet! Vi lever inte som man gjorde förr, stressen är större, kostnaderna är högre och inkomsterna räcker helt enkelt inte alltid till.
Jag vill bara att vi kanske tänker till lite om hur vi spenderar vår tid och hur mycket vi kräver att andra ska spendera sin tid.
Jag tror visst att vi kan få hjälp, kalla det ideellt eller inte, om vi också visar att vi ger tillbaka till dem som hjälper till. Om jag ställer upp för att att mina och andras barn ska få möjlighet att utöva en viss sport, så ställer säkert någon annan upp för att mina och andras barn också ska få testa en annan sport.
Vad jag vänder mig emot är hysterin att hela tiden tjäna pengar till annat på barns bekostnad. Det är bedrövligt att se hur mycket det kostar på vissa ställen för att få göra de enklaste saker. Allt för att bekosta annat som måste betalas... Det är för bedrövligt.
Är det någon i ärlighetens namn som försökt räkna ut vad det kostar att låta en kille/tjej spela fotboll, orientera, spela handboll osv osv. Om någon ger ett ärligt svar på varför det kostar så mycket så hade jag respekterat det så mycket mer än när man mörkar.
Vad är då alternativen?
Jag finns det några? Idag är det ju profiten som styr. Jag vet i ärlighetens namn inte. Men vad jag vet är att jag sett och hört flera barn och föräldrar som sagt att de tyvärr inte kan låta sina barn vara med och idrotta, för de har inte råd! Jag blir så ledsen!
jag tror att enda chansen är att dela helt på vuxenidrott och barnidrott. Jag vet inte om det räcker men jag tror man får titta in på det
Är det möjligt att förlita sig på ideellt arbete idag? Jag förstår förstås tanken med att det behövs pengar. Men hur mycket pengar behövs egentligen? hur mycket tid kan man kräva att var och en lägger?
Det kanske fungerade en gång i tiden. När jag växte upp fanns de flesta morsor hemma. Det fanns inte på kartan att vi skulle gå på dagis, verkade det som.
Nu generaliserar jag förstås, det fanns ju massor med morsor som jobbade, men många fantastiska människor var där i alla fall runt omkring oss barn när vi var små på 70-talet.
Det var då många kunde iväg på fritidsaktiviteter redan vid 3 tiden på eftermiddagen.
Hur skulle det funka hos er idag? De flesta av oss har jobb och resten vill ha ett jobb och jobbar hårt för det hela dagarna. Vi har inte möjlighet att köra våra barn på aktiviteter vid 3 tiden.
Ideellt arbete då?
Ja det fanns det ju också tid till i kärnfamiljerna som fanns överallt. Att man skiljde sig var ju inte vanligt. Man kanske inte gifte sig, men skiljde sig var inte vanligt.
Då fanns där ju två som kunde hjälpas åt och därmed att köra och hämta och också hjälpa till ideellt med barnens fritidssysselsättning eller andra saker man ville hjälpa till med.
Eftersom jag jobbar med att se hur omvärlden ser ut i mitt jobb, ser jag att kärnfamiljen inte bara håller på att raderas i Sverige, utan det ser likadant ut överallt. Inte heller är det så att alla har jobb och kan betala stora summor för att få barnen att vara med i verksamheter.
Hur tar vi hand om dem som inte har råd längre?
Kostar det egentligen så mycket att låta barn leka i olika idrotter? Är det verkligen så dyrt att se till att barn får testa olika saker? Om tid fanns skulle jag göra allt... men det finns det ju nu inte... tid alltså. Inte pengar i en aldrig sinande brunn heller. Då har jag ändå jobb!!
Tänk då alla frånskilda som lever ensamma med ett eller flera barn... kanske har man inte ens ett jobb utan lever på tillfälliga inkomster... hur ska dessa talanger få testa på olika aktiviteter?
Hur kan vi som samhälle se till att alla våra barn får chansen att få testa på alla de sporter de vill testa på. Är ideellt arbete enda chansen? Naturligtvis måste ju någon vara därför att ta hand om dem, jag tror verkligen inte det är problemet. Problemet är allt annat det för med sig. Allt annat man också måste ställa upp på!
I dag är det inte 70-talet längre, vi lever i 10 talet! Vi lever inte som man gjorde förr, stressen är större, kostnaderna är högre och inkomsterna räcker helt enkelt inte alltid till.
Jag vill bara att vi kanske tänker till lite om hur vi spenderar vår tid och hur mycket vi kräver att andra ska spendera sin tid.
Jag tror visst att vi kan få hjälp, kalla det ideellt eller inte, om vi också visar att vi ger tillbaka till dem som hjälper till. Om jag ställer upp för att att mina och andras barn ska få möjlighet att utöva en viss sport, så ställer säkert någon annan upp för att mina och andras barn också ska få testa en annan sport.
Vad jag vänder mig emot är hysterin att hela tiden tjäna pengar till annat på barns bekostnad. Det är bedrövligt att se hur mycket det kostar på vissa ställen för att få göra de enklaste saker. Allt för att bekosta annat som måste betalas... Det är för bedrövligt.
Är det någon i ärlighetens namn som försökt räkna ut vad det kostar att låta en kille/tjej spela fotboll, orientera, spela handboll osv osv. Om någon ger ett ärligt svar på varför det kostar så mycket så hade jag respekterat det så mycket mer än när man mörkar.
Vad är då alternativen?
Jag finns det några? Idag är det ju profiten som styr. Jag vet i ärlighetens namn inte. Men vad jag vet är att jag sett och hört flera barn och föräldrar som sagt att de tyvärr inte kan låta sina barn vara med och idrotta, för de har inte råd! Jag blir så ledsen!
jag tror att enda chansen är att dela helt på vuxenidrott och barnidrott. Jag vet inte om det räcker men jag tror man får titta in på det
söndag 19 maj 2013
Då har det hänt... och 20 år tillsammans
Det man inte trodde skulle hända på ett bra tag än har då alltså hänt!
Jag var tvungen att gå och lägga mig innan äldste sonen! I går kväll satt vi som många andra och tittade på melodifestivalen.
Vår äldste som har tydligen två starka intressen som verkar lite konstigt ihopsatta. Fotboll och melodifestival. Med konstiga menar jag då inte så vanliga. Det är ju inte så att inte många sitter och tittar på festivalen och på samma gång är fotbollsspelare. I hans fall är det mer att han kan låtar, statistik och har ett genuint intresse av festivalen. SAMT att han kan alla lag i Champions league i år, (fotbollskortens fördel)!
Nåväl, jag orkade inte hålla ögonen öppna efter kl 23, var så trött efter en hel dag ute i det fantastiska väder som varit. Så jag fick gå och lägga mig.
Pinsamt, men tvunget. Försökte lite lätt med att vi kanske skulle gå och lägga oss allihop (jag och killarna, frun är ju en nattuggla!) Eftersom vår minsta redan sov i soffan tänkte jag att det kunde kanske funka. Han titta bara på mig med förvånad mig. -VA, aldrig! Det är ju nu det blir spännande!! Gå du och lägg dig om du är trött, jag är hur pigg som helst!!
Så jag fick ta vår yngste i famnen, (phu, de är inte så lätta längre) och trumpet erkänna mig besegrad och gå och lägga mig:(
Tänk att det går så snabbt att bli gammal!! Jag som inte ens är 40:)
Apropå 40. Det är en ålder då jag och min älskade fru varit varit tillsammans like länge som vi levt i sär. Allting efter den 21 februari i år går på den sidan att vi varit tillsammans längre än vi levt på vars ett håll.
Och just idag har vi bröllopsdag:) 12 årig sådan om jag har rätt, frun ställde sig lite tveksam men det kunde ju vara rätt, sa hon. Vi går på 12 år tycker jag. Så länge ingen av oss får av oss ringarna för att kunna kolla så leder jag på poäng:)
Vi har hittat på en massa olika saker på våra bröllopsdagar. Varit och ätit gott, varit iväg på äventyr?! samt en massa annat. Men vår första var lite speciell... den ägnades helt och hållet åt att städa garderoben i vårt hus! Lite speciellt, men efter som vi inte hade vanan inne så glömde båda bort det.
I år tänkte vi att vi skulle återskapa denna gamla tradition och vi glömde båda bort det tills alldeles nyss...och vad har vi gjort...städat hela huset! Vi har ju varit tillsammans i alla fall:)
Jag var tvungen att gå och lägga mig innan äldste sonen! I går kväll satt vi som många andra och tittade på melodifestivalen.
Vår äldste som har tydligen två starka intressen som verkar lite konstigt ihopsatta. Fotboll och melodifestival. Med konstiga menar jag då inte så vanliga. Det är ju inte så att inte många sitter och tittar på festivalen och på samma gång är fotbollsspelare. I hans fall är det mer att han kan låtar, statistik och har ett genuint intresse av festivalen. SAMT att han kan alla lag i Champions league i år, (fotbollskortens fördel)!
Nåväl, jag orkade inte hålla ögonen öppna efter kl 23, var så trött efter en hel dag ute i det fantastiska väder som varit. Så jag fick gå och lägga mig.
Pinsamt, men tvunget. Försökte lite lätt med att vi kanske skulle gå och lägga oss allihop (jag och killarna, frun är ju en nattuggla!) Eftersom vår minsta redan sov i soffan tänkte jag att det kunde kanske funka. Han titta bara på mig med förvånad mig. -VA, aldrig! Det är ju nu det blir spännande!! Gå du och lägg dig om du är trött, jag är hur pigg som helst!!
Så jag fick ta vår yngste i famnen, (phu, de är inte så lätta längre) och trumpet erkänna mig besegrad och gå och lägga mig:(
Tänk att det går så snabbt att bli gammal!! Jag som inte ens är 40:)
Apropå 40. Det är en ålder då jag och min älskade fru varit varit tillsammans like länge som vi levt i sär. Allting efter den 21 februari i år går på den sidan att vi varit tillsammans längre än vi levt på vars ett håll.
Och just idag har vi bröllopsdag:) 12 årig sådan om jag har rätt, frun ställde sig lite tveksam men det kunde ju vara rätt, sa hon. Vi går på 12 år tycker jag. Så länge ingen av oss får av oss ringarna för att kunna kolla så leder jag på poäng:)
Vi har hittat på en massa olika saker på våra bröllopsdagar. Varit och ätit gott, varit iväg på äventyr?! samt en massa annat. Men vår första var lite speciell... den ägnades helt och hållet åt att städa garderoben i vårt hus! Lite speciellt, men efter som vi inte hade vanan inne så glömde båda bort det.
I år tänkte vi att vi skulle återskapa denna gamla tradition och vi glömde båda bort det tills alldeles nyss...och vad har vi gjort...städat hela huset! Vi har ju varit tillsammans i alla fall:)
lördag 18 maj 2013
A human penis!
Det finns många sätt att spendera en solig varm härlig dag.
Ett av de mest vansinniga, och då säger jag det som sportdåre, måste vara att vara i en ishall och spela ishockey. Jag säger inte att hockey är tråkigt på något sätt, men själva grejen med sommar och sol är ju att isen ska vara i läsken, saften eller något starkare för den som önskar.
Inte ska den väl vara som ett plant följsamt underlag med 10 fullvuxna killar ovanpå den.
Nu vill jag innan vi går vidare säga, HEJA LULEÅ HOCKEY, så har jag det sagt. Sveriges absolut näst bästa lag, det är det jag håller på i vått och torrt, men absolut inte i 28 gradig värme, bara så de vet!!:)
Läser också att försäsongen har satt igång uppe i Lule, med styrketräning och så vidare, stackare!
Jag tänker nog att sitta med fötterna uppe och titta på fotboll vore en bättre sysselsättning en sådan här dag om man nu måste välja en sport. Jag kunde i o f sig tänka mig många andra sporter, men hockey...kom igen.
NHL kommer troligan inte att vara slut förrän i juni...JUNI. När ska man börja spela året runt bara för att det är lika bra, vi hinner inte sluta innan vi ska börja igen ändå!
Nej, nu får jag väl alla mina vänner som är sportfånar, som jag, på mig, men sluta serierna i tid. Det är lika dumt att spela fotboll på vintern. Visst du får finaler och slutspel på sommaren. Men vad tusan är det för glädje att sitta och titta på en match i minusgrader. Eller ännu hellre spela. Jag är glad för att Sverige valt att spela på sommaren och sluta innan snön kommer åtminstone.
En stor skillnad måste ju förstås vara Amerikansk fotboll i USA. De har ju sommar och vinter på olika ställen på olika tider så låt dem hålla på och kladda med konstiga tider istället.
Varför attackerar jag då helt plötsligt sport, jag som uppenbarligen gillar sport i alla former. UTOM BANDY, den där lilla jäkla bollen...
Jo jag vill ju också se allt det här som visas alltid!!! Men jag vill ju också vara ute i det härliga väder som vi nu äntligen fått. Jag missar ju alltid allt det roliga, typ semifinaler i hockey som vi vinner utan att jag kom ihåg det eller handbolls matcher som spelas när ingen vettig människa kan vara där!
Kan ni inte spela hockey VM på vintern istället, vore inte det en idé för en vintersport?
För övrigt vill jag bara säga att VI VANN IDAG i fotboll, (en sommarsport) och jag har nya snygga idrottsskor!
Till sist vill jag bara vidareförmedla en goolge sökning som en kompis gjorde. Hon sökte på vad 13 inch är översatt till cm... svaret var... "A human penis". Vilken hjälp det var när hon skulle ut och få tag på en datorväska i rätt storlek. Tror ni hon gick ut och frågade efter en...
Ett av de mest vansinniga, och då säger jag det som sportdåre, måste vara att vara i en ishall och spela ishockey. Jag säger inte att hockey är tråkigt på något sätt, men själva grejen med sommar och sol är ju att isen ska vara i läsken, saften eller något starkare för den som önskar.
Inte ska den väl vara som ett plant följsamt underlag med 10 fullvuxna killar ovanpå den.
Nu vill jag innan vi går vidare säga, HEJA LULEÅ HOCKEY, så har jag det sagt. Sveriges absolut näst bästa lag, det är det jag håller på i vått och torrt, men absolut inte i 28 gradig värme, bara så de vet!!:)
Läser också att försäsongen har satt igång uppe i Lule, med styrketräning och så vidare, stackare!
Jag tänker nog att sitta med fötterna uppe och titta på fotboll vore en bättre sysselsättning en sådan här dag om man nu måste välja en sport. Jag kunde i o f sig tänka mig många andra sporter, men hockey...kom igen.
NHL kommer troligan inte att vara slut förrän i juni...JUNI. När ska man börja spela året runt bara för att det är lika bra, vi hinner inte sluta innan vi ska börja igen ändå!
Nej, nu får jag väl alla mina vänner som är sportfånar, som jag, på mig, men sluta serierna i tid. Det är lika dumt att spela fotboll på vintern. Visst du får finaler och slutspel på sommaren. Men vad tusan är det för glädje att sitta och titta på en match i minusgrader. Eller ännu hellre spela. Jag är glad för att Sverige valt att spela på sommaren och sluta innan snön kommer åtminstone.
En stor skillnad måste ju förstås vara Amerikansk fotboll i USA. De har ju sommar och vinter på olika ställen på olika tider så låt dem hålla på och kladda med konstiga tider istället.
Varför attackerar jag då helt plötsligt sport, jag som uppenbarligen gillar sport i alla former. UTOM BANDY, den där lilla jäkla bollen...
Jo jag vill ju också se allt det här som visas alltid!!! Men jag vill ju också vara ute i det härliga väder som vi nu äntligen fått. Jag missar ju alltid allt det roliga, typ semifinaler i hockey som vi vinner utan att jag kom ihåg det eller handbolls matcher som spelas när ingen vettig människa kan vara där!
Kan ni inte spela hockey VM på vintern istället, vore inte det en idé för en vintersport?
För övrigt vill jag bara säga att VI VANN IDAG i fotboll, (en sommarsport) och jag har nya snygga idrottsskor!
Till sist vill jag bara vidareförmedla en goolge sökning som en kompis gjorde. Hon sökte på vad 13 inch är översatt till cm... svaret var... "A human penis". Vilken hjälp det var när hon skulle ut och få tag på en datorväska i rätt storlek. Tror ni hon gick ut och frågade efter en...
fredag 17 maj 2013
Typ inställd
Som ni märker har det inte varit någon aktivitet här idag alls.
Man skulle kunna säga att jag har haft annat att göra.
Det är ju inte så att jag har haft mycket att göra, men de saker som gjorts har tagit tid och varit långdragna.
Först jobbade jag i en hel evighet. Värmen gör ju att man börjar längta ut i friska luften.
Sen körde jag direkt och såg på en spännande match mellan listers stolthet, minkafarmarnas vänner, havsluftens betvingare, Hällevikslägrets belägrare, världens bästa lag från Blekinge, Mjällby som mötte MFF, di blau från Malmö.
2-2 blev det där så det var ju en bra uppladdning till det viktiga denna helg...
...det som gör att jag sitter uppe nu och inte kan sova...vi ska spela ny match med våra knattar i morgon. Två matcher för att vara exakt.
Vi har ju inte riktigt fått kläm på hur vi ska få ihop våra fantastiskt duktiga killar och tjejer så att de ska kunna vinna. Vi unnar dem verkligen en vinst nu för att de är verkligen duktiga. Åtminstone på träningen är de det:)
nu återstår det att se om tränarna (vi) har lyckats ingjuta mod i dem denna gång. Heja heja!
Så bloggen är typ inställd idag, återkommer i morgon!
Man skulle kunna säga att jag har haft annat att göra.
Det är ju inte så att jag har haft mycket att göra, men de saker som gjorts har tagit tid och varit långdragna.
Först jobbade jag i en hel evighet. Värmen gör ju att man börjar längta ut i friska luften.
Sen körde jag direkt och såg på en spännande match mellan listers stolthet, minkafarmarnas vänner, havsluftens betvingare, Hällevikslägrets belägrare, världens bästa lag från Blekinge, Mjällby som mötte MFF, di blau från Malmö.
2-2 blev det där så det var ju en bra uppladdning till det viktiga denna helg...
...det som gör att jag sitter uppe nu och inte kan sova...vi ska spela ny match med våra knattar i morgon. Två matcher för att vara exakt.
Vi har ju inte riktigt fått kläm på hur vi ska få ihop våra fantastiskt duktiga killar och tjejer så att de ska kunna vinna. Vi unnar dem verkligen en vinst nu för att de är verkligen duktiga. Åtminstone på träningen är de det:)
nu återstår det att se om tränarna (vi) har lyckats ingjuta mod i dem denna gång. Heja heja!
Så bloggen är typ inställd idag, återkommer i morgon!
torsdag 16 maj 2013
Vad fan...här står jag i shorts och det regnar!
Vem har inte fått eller ställt frågan...hur blir vädret idag, idag?
Finns det något folk i världen som är så sjukt intresserade av hur vädret blir idag eller i morgon eller om en vecka?
Jag tror inte det! Titta i vilken katalog som helst och du hittar 10 termometrar av olika slag. Från de enklaste som "bara" mäter tempen till de som mäster vind, regn, tryck, m.m m.m!
Vissa bloggar automatiskt på nätet och ger dig grafer av de mest varierade slag!
Själv är jag inte sämre, jag börjar morgonen med att se hur varmt det är ute...på min Iphone!
Vi har en icke officiell mätstation här i Tollarp, bara ett hundratal meter från där vi bor, helt underbart. Jag brukar kolla den när jag är utomlands t o m bara för att det är kul...hur sjukt är inte det?!
Sedan kollar jag alla mina väderappar... YR, Vackert väder, SMHI, DMI, KLART om vilken som har det bästa vädret! Det skiljer förstås från regn till sol och slår säkert på 10 grader en varm dag! Vem är det egentligen som anställer dessa meterologer. De verkar inte ha gått på samma utbildning!
Att man kan utläsa så olika från samma moln struktur på en liten radarbild.
Vore det stor skillnad om jag satte min 6 åring som säger så fort himlen är rosaskimrande på kvällen...pappa, i morgon blir det bra väder!
Visst säger man och kollar sin app, nästa app, nästa app och till slut den sista appen innan man ger honom det sorliga beskedet...nej min son de som arbetar och får betalt för att veta hur vädret ska bli säger att det blir regn!
Nästa dag skiner solen från en klarblå himmel och sonen möter en med ett leende...hur mycket kan man få betalt om man skickar in sonens prognos istället till Kristianstadsbladet? Emil (tror jag han heter där) verkar inte vara säker på sin prognos en enda dag, har ni tänkt på det.
Det är ju kanonlätt att sätta en prognos och sedan lägga till "prognosen är osäker" no shit!
Nåväl, sök på väder på internet och du får 26 000 000 miljoner träffar... ... ... och nu när ni själva kollat kan jag fortsätta:)
Hur långt ska man behöva gå för att komma till en sida som inte är svensk? Jag gav upp!!
Är det någon som har testat att bara gå upp på morgonen och klä sig efter hur det SER UT utanför och inte hur det skulle varit?! Jag har t o m hört av en kompis att hennes far bestämt hävdade att vädret var på ett visst sätt där hon var, trots att det inte var så. Helt övertygad fortsatte han att hävda att de skulle bli dåligt väder, för det hade de sagt på TV! Så blev det ju inte förstås!
Är det något annat i världen vi litar så mycket på som prognoser, om vädret ser ut att bli som man hoppas, och ändå vet att det är fel från början till slut? Jag tänker i alla fall gå igenom mina appar till jag hittar att det inte ska regna på lördag. Än så länge har två appar sagt mycket regn, en sagt uppklarnande under natten...spännande vad ska den sista säg... HURRA SOOOOOOL! Tack YR visste att jag kunde lite på norrmän!
Finns det något folk i världen som är så sjukt intresserade av hur vädret blir idag eller i morgon eller om en vecka?
Jag tror inte det! Titta i vilken katalog som helst och du hittar 10 termometrar av olika slag. Från de enklaste som "bara" mäter tempen till de som mäster vind, regn, tryck, m.m m.m!
Vissa bloggar automatiskt på nätet och ger dig grafer av de mest varierade slag!
Själv är jag inte sämre, jag börjar morgonen med att se hur varmt det är ute...på min Iphone!
Vi har en icke officiell mätstation här i Tollarp, bara ett hundratal meter från där vi bor, helt underbart. Jag brukar kolla den när jag är utomlands t o m bara för att det är kul...hur sjukt är inte det?!
Sedan kollar jag alla mina väderappar... YR, Vackert väder, SMHI, DMI, KLART om vilken som har det bästa vädret! Det skiljer förstås från regn till sol och slår säkert på 10 grader en varm dag! Vem är det egentligen som anställer dessa meterologer. De verkar inte ha gått på samma utbildning!
Att man kan utläsa så olika från samma moln struktur på en liten radarbild.
Vore det stor skillnad om jag satte min 6 åring som säger så fort himlen är rosaskimrande på kvällen...pappa, i morgon blir det bra väder!
Visst säger man och kollar sin app, nästa app, nästa app och till slut den sista appen innan man ger honom det sorliga beskedet...nej min son de som arbetar och får betalt för att veta hur vädret ska bli säger att det blir regn!
Nästa dag skiner solen från en klarblå himmel och sonen möter en med ett leende...hur mycket kan man få betalt om man skickar in sonens prognos istället till Kristianstadsbladet? Emil (tror jag han heter där) verkar inte vara säker på sin prognos en enda dag, har ni tänkt på det.
Det är ju kanonlätt att sätta en prognos och sedan lägga till "prognosen är osäker" no shit!
Nåväl, sök på väder på internet och du får 26 000 000 miljoner träffar... ... ... och nu när ni själva kollat kan jag fortsätta:)
Hur långt ska man behöva gå för att komma till en sida som inte är svensk? Jag gav upp!!
Är det någon som har testat att bara gå upp på morgonen och klä sig efter hur det SER UT utanför och inte hur det skulle varit?! Jag har t o m hört av en kompis att hennes far bestämt hävdade att vädret var på ett visst sätt där hon var, trots att det inte var så. Helt övertygad fortsatte han att hävda att de skulle bli dåligt väder, för det hade de sagt på TV! Så blev det ju inte förstås!
Är det något annat i världen vi litar så mycket på som prognoser, om vädret ser ut att bli som man hoppas, och ändå vet att det är fel från början till slut? Jag tänker i alla fall gå igenom mina appar till jag hittar att det inte ska regna på lördag. Än så länge har två appar sagt mycket regn, en sagt uppklarnande under natten...spännande vad ska den sista säg... HURRA SOOOOOOL! Tack YR visste att jag kunde lite på norrmän!
onsdag 15 maj 2013
Längden har ingen betydelse!!
Jag och som det har visat sig en sjukt bra kompis till mig bestämde oss för ett par år sedan att vi skulle hjälpa till med att träna knattar födda 2006-2007 i fotboll.
Kompisen är som jag, lång, men inte så där onödigt lång som ni har hört att jag är!
Men i vilket fall han är också lång.
Så pass långa att vi idag på en lagbild blev ombedda att sjunka ihop lite så att det inte blev så stor skillnad mellan oss och barnen!! Fotografen insåg som tur var att det inte såg lysande ut med två killar på vars en kant som såg ut som de höll på att göra "tvåan" samtidigt som de log och faktiskt såg ut som de var "Färdiga".
Det är faktiskt inte lätt att se kaxig och ambitiös ut när man böjer på knäna och ser allmänt "säckig" ut.
Han bestämde sig i vilket fall för att vi får stå bakom barnen...så in i helsike bredbent ni kan. Och det kunde vi, jäklar vad lagom höga (långa) vi blev!!
Nu var det ju en befrielse att vi nu fick stå bakom barnen...för att vi har fått våra nya tränings overaller. Eller nya och nya, vi har aldrig fått någon innan, det här var första!
Som jag berättat innan i ett inlägg http://lenniestankar.blogspot.se/2013/04/e-du-sa-lang-eller-skojar-du-med-oss.html så har det ju sina roliga sidor med att vara lång, men också baksidor!
Som i kockskolan då de hittade ett par kockbyxor som var smala nog till mig. Och smala var de. Man kan säga att den delade upp manligheten i en öst och en väst sida. Jag önskade varje dag efter skolans slut att båda sidor fortfarande skulle vara vänner när de äntligen fick träffas igen. Ett inbördeskrig där nere hade ju inte varit toppen om man säger.
Så tajta var de OCH slutade strax under knäna!! Så vad gör en skola då? Jo de hittar ett liknande tyg (det var inte så jäkla likt om jag ska vara ärlig) och så förlänger men byxorna. Det är inte särskilt trendigt nu och var inte då heller, så man gick ju inte omkring i uppehållsrummet utan för restaurangavdelningen direkt. Öst/väst problemet kunde man ju med lätthet avhjälpa med ett förkläde så det funkade fint:)
DET problemet har man också med idrottskläder om man är lång!!
Med den skillnaden att nu har man tänkt om lite. Är man lång är man också kraftig. Varför skulle man vara smal och lång när man kan vara kraftig och lång!! Så vi har beställt XXL för att ärmarna inte ska sluta en dm ovan för handleden, vilket för med sig att jag och min kompis bara behöver ett par byxor, för vi får plats i dem bägge två! Jackan kan vi ha vintertid, för den kan man ganska enkelt ha en sex sju tjocka tröjor under.
Men man är ju inte idrottstränare för att man ska vara snygg, man gör det för att uppleva glädje:)
Och det upplever ju alla runt om en när spärrballongen och michelingubben kommer och tränar fotboll med barnen.
Ren och skär glädje är vad det är. Vi älskar att underhålla:)
Kompisen är som jag, lång, men inte så där onödigt lång som ni har hört att jag är!
Men i vilket fall han är också lång.
Så pass långa att vi idag på en lagbild blev ombedda att sjunka ihop lite så att det inte blev så stor skillnad mellan oss och barnen!! Fotografen insåg som tur var att det inte såg lysande ut med två killar på vars en kant som såg ut som de höll på att göra "tvåan" samtidigt som de log och faktiskt såg ut som de var "Färdiga".
Det är faktiskt inte lätt att se kaxig och ambitiös ut när man böjer på knäna och ser allmänt "säckig" ut.
Han bestämde sig i vilket fall för att vi får stå bakom barnen...så in i helsike bredbent ni kan. Och det kunde vi, jäklar vad lagom höga (långa) vi blev!!
Nu var det ju en befrielse att vi nu fick stå bakom barnen...för att vi har fått våra nya tränings overaller. Eller nya och nya, vi har aldrig fått någon innan, det här var första!
Som jag berättat innan i ett inlägg http://lenniestankar.blogspot.se/2013/04/e-du-sa-lang-eller-skojar-du-med-oss.html så har det ju sina roliga sidor med att vara lång, men också baksidor!
Som i kockskolan då de hittade ett par kockbyxor som var smala nog till mig. Och smala var de. Man kan säga att den delade upp manligheten i en öst och en väst sida. Jag önskade varje dag efter skolans slut att båda sidor fortfarande skulle vara vänner när de äntligen fick träffas igen. Ett inbördeskrig där nere hade ju inte varit toppen om man säger.
Så tajta var de OCH slutade strax under knäna!! Så vad gör en skola då? Jo de hittar ett liknande tyg (det var inte så jäkla likt om jag ska vara ärlig) och så förlänger men byxorna. Det är inte särskilt trendigt nu och var inte då heller, så man gick ju inte omkring i uppehållsrummet utan för restaurangavdelningen direkt. Öst/väst problemet kunde man ju med lätthet avhjälpa med ett förkläde så det funkade fint:)
DET problemet har man också med idrottskläder om man är lång!!
Med den skillnaden att nu har man tänkt om lite. Är man lång är man också kraftig. Varför skulle man vara smal och lång när man kan vara kraftig och lång!! Så vi har beställt XXL för att ärmarna inte ska sluta en dm ovan för handleden, vilket för med sig att jag och min kompis bara behöver ett par byxor, för vi får plats i dem bägge två! Jackan kan vi ha vintertid, för den kan man ganska enkelt ha en sex sju tjocka tröjor under.
Men man är ju inte idrottstränare för att man ska vara snygg, man gör det för att uppleva glädje:)
Och det upplever ju alla runt om en när spärrballongen och michelingubben kommer och tränar fotboll med barnen.
Ren och skär glädje är vad det är. Vi älskar att underhålla:)
tisdag 14 maj 2013
Fotbollsintresserad...nooooooooo, eller?
Min fru är vad många skulle säga märklig. Hon gillar inte sport. Nu är det iof så att hon speglar den kommentaren rätt tillbaka i ansiktet på mig och tycker att jag är märklig!!
Har ni hört så konstigt?!
Skulle jag...vara...konstig?
Det är ju hon!!!
Jag är ju bara helt vanligt intresserad av sport. ALL sport UTOM Bandy. Bandy är ingen sport. Bara en djävligt farlig jakt på en orange boll som ingen i hela världen utanför rinken har en chans att se.
Att se bandy på TV är som att titta på... titta på ... titta på ... nej jag kan inte komma på vad som skulle vara lika meningslöst. Man ser ju bara spelare som åker omkring, en målvakt som sprattlar och killar som sträcker armarna i luften efter ett mål!!
Tror tusan att det blir mål. Bollen kommer ju i hundra knyck och är stenhård. Den som står i vägen för den borde kollas!
Men all annan sport är ljuvlig:)
Jag har nog ett favoritlag i varje sport, testa mig bara!
Men min fru... hon har inga favoriter... hon är ju märklig sa jag ju.
Den enda gång jag fått med henne på sport var på Amerikansk fotboll i Kristianstad! Tänk er. Det skulle hon med på. Kan det ha något med muskler att göra, hon måste blivit besviken;)
Nu var det inte egentligen det jag skulle tala om, utan min äldsta sons härliga uttalande i går kväll.
Jag berättar för honom att "Mamma minsann har varit back i Edenryds IF"!
Han står som en fågelholk och fattar ingenting!
Men, säger han, det kan du väl inte!?
Klart jag kan, säger T
Nähä, säger sonen. På riktigt...har DU spelat fotboll?
Klart jag har, säger T
Men...men...du gillar ju inte fotboll! På riktigt, du har inte spelat fotboll!
Joooooo det har jag, säger T
Nähä...hur tar man emot en passning då, säger sonen! :):):)
Han hade rätt svårt att ta in att mamma som är helt och uteslutande ointresserad av fotboll hade kunnat spela fotboll på riktigt.
Det är inte utan att man förstår honom:)!
Har ni hört så konstigt?!
Skulle jag...vara...konstig?
Det är ju hon!!!
Jag är ju bara helt vanligt intresserad av sport. ALL sport UTOM Bandy. Bandy är ingen sport. Bara en djävligt farlig jakt på en orange boll som ingen i hela världen utanför rinken har en chans att se.
Att se bandy på TV är som att titta på... titta på ... titta på ... nej jag kan inte komma på vad som skulle vara lika meningslöst. Man ser ju bara spelare som åker omkring, en målvakt som sprattlar och killar som sträcker armarna i luften efter ett mål!!
Tror tusan att det blir mål. Bollen kommer ju i hundra knyck och är stenhård. Den som står i vägen för den borde kollas!
Men all annan sport är ljuvlig:)
Jag har nog ett favoritlag i varje sport, testa mig bara!
Men min fru... hon har inga favoriter... hon är ju märklig sa jag ju.
Den enda gång jag fått med henne på sport var på Amerikansk fotboll i Kristianstad! Tänk er. Det skulle hon med på. Kan det ha något med muskler att göra, hon måste blivit besviken;)
Nu var det inte egentligen det jag skulle tala om, utan min äldsta sons härliga uttalande i går kväll.
Jag berättar för honom att "Mamma minsann har varit back i Edenryds IF"!
Han står som en fågelholk och fattar ingenting!
Men, säger han, det kan du väl inte!?
Klart jag kan, säger T
Nähä, säger sonen. På riktigt...har DU spelat fotboll?
Klart jag har, säger T
Men...men...du gillar ju inte fotboll! På riktigt, du har inte spelat fotboll!
Joooooo det har jag, säger T
Nähä...hur tar man emot en passning då, säger sonen! :):):)
Han hade rätt svårt att ta in att mamma som är helt och uteslutande ointresserad av fotboll hade kunnat spela fotboll på riktigt.
Det är inte utan att man förstår honom:)!
måndag 13 maj 2013
Ibland mår jag illa:)
Jag är nog en av de snålaste människor jag känner!
Jag kan må fysiskt dåligt av att spendera pengar. Mitt värsta program på TV är Lyxfällan. Jag blir så in i helsefyr arg på dem emellanåt, att jag måste kolla över vår ekonomi för femtioelfte gången.
Jag kan alltid skruva något på vårt excell program (!) som jag har för att styra och ställa över alla kostnader. Härligt program det där för oss med kontrollbehov:)
Till saken hör att jag jobbar i Småland, där jobbar många smålänningar. De är inte hälften så snåla som jag är.
Min fru... och jag... är inte stöpta i samma form...om man säger.
Ja, ni som känner oss ser ju att, bokstavligen, är vi inte stöpta i samma form. Hon är snäll, trevlig, generös, vacker inte så lång och timid.
Jag är väl möjligen snäll och kanske trevlig (hoppas jag:)) men i tillägg snål som få.
Vi har lite olika intressen. Jag är intresserad av att få in pengar och hålla på dem, min fru är intresserad av att få in dem (där är vi lika) men att spendera dem på saker vi... ...behöver!!!
Jag är troligen en av de få människor som älskar att åka till GeKås för att det är billigt, men hatar att komma till kassan för det blir dyrt. Jag börjar känna illamående redan när jag märker att vi håller på att avsluta inhandlandet. Då börjar jag ifrågasätta allt som läggs ner i korgen. Ska vi verkligen ha den där? Var ska vi ha den till? Behöver vi den där.
Jag lovar, det är strax innan vi kommer till kassan.
I min frus värld är det så här...när vi närmar oss GeKås börjar jag oja mig lite grand och förbereda henne på att vi nog inte ska handla så mycket. Tänk på att vi har en budget...och en massa annat jag kan komma på för att förhala inköpen.
Jag förstår inte riktigt... är det verkligen så:)
Nåja, det är nog riktigt. Vi är lite olika där.
Jag är nog som sagt den snålaste jag känner, men min fru handlar när vi behöver något...och även när vi inte behöver något... eller när vi kanske behöver något i framtiden.
Min fru handlar liksom i förberedande syfte! Det kan också vara lite jobbigt, men vanligtvis får hon rätt. Två dagar senare har vi behövt det. Fattar inte, hon måste ha ett sjätte sinne.
Finns ju iof mycket annat dyrare som hon vill att vi ska göra, kök, tvättstuga osv. Usch, nu mår jag dåligt igen, ser pengarna flyga iväg.
Men hon kommer att få rätt igen. Det kommer säkert att visa sig att tvättstugan höll på att falla ihop och att köket höll på att gnagas sönder av bananflugor, hon brukar få rätt min fru.
Det är bara så att jag måste få gnälla lite först! Det ligger liksom lite i en snål människas natur att göra det.
Men jag ska berätta en lite hemlighet. Ibland är det skönt att hon handlar... för då får vi i alla fall något nytt. Om jag hade bestämt hade vi nog varit rätt tråkiga...men jädrigt (allt är relativt) rika:)
Jag kan må fysiskt dåligt av att spendera pengar. Mitt värsta program på TV är Lyxfällan. Jag blir så in i helsefyr arg på dem emellanåt, att jag måste kolla över vår ekonomi för femtioelfte gången.
Jag kan alltid skruva något på vårt excell program (!) som jag har för att styra och ställa över alla kostnader. Härligt program det där för oss med kontrollbehov:)
Till saken hör att jag jobbar i Småland, där jobbar många smålänningar. De är inte hälften så snåla som jag är.
Min fru... och jag... är inte stöpta i samma form...om man säger.
Ja, ni som känner oss ser ju att, bokstavligen, är vi inte stöpta i samma form. Hon är snäll, trevlig, generös, vacker inte så lång och timid.
Jag är väl möjligen snäll och kanske trevlig (hoppas jag:)) men i tillägg snål som få.
Vi har lite olika intressen. Jag är intresserad av att få in pengar och hålla på dem, min fru är intresserad av att få in dem (där är vi lika) men att spendera dem på saker vi... ...behöver!!!
Jag är troligen en av de få människor som älskar att åka till GeKås för att det är billigt, men hatar att komma till kassan för det blir dyrt. Jag börjar känna illamående redan när jag märker att vi håller på att avsluta inhandlandet. Då börjar jag ifrågasätta allt som läggs ner i korgen. Ska vi verkligen ha den där? Var ska vi ha den till? Behöver vi den där.
Jag lovar, det är strax innan vi kommer till kassan.
I min frus värld är det så här...när vi närmar oss GeKås börjar jag oja mig lite grand och förbereda henne på att vi nog inte ska handla så mycket. Tänk på att vi har en budget...och en massa annat jag kan komma på för att förhala inköpen.
Jag förstår inte riktigt... är det verkligen så:)
Nåja, det är nog riktigt. Vi är lite olika där.
Jag är nog som sagt den snålaste jag känner, men min fru handlar när vi behöver något...och även när vi inte behöver något... eller när vi kanske behöver något i framtiden.
Min fru handlar liksom i förberedande syfte! Det kan också vara lite jobbigt, men vanligtvis får hon rätt. Två dagar senare har vi behövt det. Fattar inte, hon måste ha ett sjätte sinne.
Finns ju iof mycket annat dyrare som hon vill att vi ska göra, kök, tvättstuga osv. Usch, nu mår jag dåligt igen, ser pengarna flyga iväg.
Men hon kommer att få rätt igen. Det kommer säkert att visa sig att tvättstugan höll på att falla ihop och att köket höll på att gnagas sönder av bananflugor, hon brukar få rätt min fru.
Det är bara så att jag måste få gnälla lite först! Det ligger liksom lite i en snål människas natur att göra det.
Men jag ska berätta en lite hemlighet. Ibland är det skönt att hon handlar... för då får vi i alla fall något nytt. Om jag hade bestämt hade vi nog varit rätt tråkiga...men jädrigt (allt är relativt) rika:)
söndag 12 maj 2013
Passion
Vad är det som avgör vad som är en passion och vad som bara är nördig hängivelse?
Är t ex samlandet av fotbollskort som våra barn sysslar med passion eller hängivelse?
Det beror nog på vem man frågar! Fråga min fru och hon säger garanterat, nördigt!
Fråga morfar o farfar och de säger seriöst hängiven:) vad kan man annat höra från två som själva hade fullt med samlarkort?
Fråga morfar o farfar och de säger seriöst hängiven:) vad kan man annat höra från två som själva hade fullt med samlarkort?
Frågan är vem som bestämmer vad som är det ena eller det andra? Vem har makten?
Handlar det om marknaden? Det som många gör att man är en passion och det få gör är nördigt.
Vad är det då som händer när nördigt blir passion istället, eller tvärtom?
Ta vår yngste sons passion, "gossedjur", hästar och hundar! Det är väl en passion för honom?! Men om jag skulle ha samma passion skulle det vara nördigt! Eller hur?!
MEN om samma "gossedjur" skulle vara värda en massa pengar... Skulle det då gränsa till passion? Eller skulle det fortfarande vara nördigt?
Om Blondinbella skulle börja samla, kan jag garantera att det blivit en passion för många!
Fråga våra barn om deras mammas passion och de säger lite skämtsamt, mammas lekrum menar du? :)
T's (mammans) stora passion är ju något som delar befolkningen i två stora grupper
En imponerad och en mindre imponerad ( oftast de samma som inte bryr sig över hur det ser ut hemma)!
Enligt mig är det en nördig passion som gränsar till hängivelse. Men sjukt impad är jag så det blir allt annat än ett nördigt resultat.
Kolla hennes blogg så får ni se
Artby3s@blogspot.com
Själv då, kastar jag sten i glashus?
Nåja, i dag kl 15 sitter jag där igen sektion H, rad 7 plats 251! Strandvallen i Hällevik.
Är det då nördigt, hängivet eller passion att vecka efter vecka sitta o titta på ett och samma lag, när det finns så många att titta på;)
Åter igen, fråga min fru och hon säger nördigt! Morfar o farfar skulle säga... Ett sätt att leva!
Så långt vill jag väl inte gå, men nu är det vår, på väg in i sommaren... Jag kan inte komma på så många saker som är bättre en dag som denna. Så en nördig passion är det väl:)
Du gar alri säl!!
lördag 11 maj 2013
Tillfredställd
En av orsakerna till att jag utbildade mig till kock, förutom att jag verkligen gillar att laga mat, var att jag hatar att vara skitig om fingrarna!
Det blev man i de flesta jobb som yrkesutbildningarna erbjöd! Men inte kock!
Sen kan det ha att göra med mitt hysterisk stora ointresse för bilar, sladdar, rör m.m också
Fy tusan för att olja ner sig hela dagarna, inte min grej liksom!
Men sååååå tillfredsställd man känner sig när man gör i ordning i trädgården vid sitt hus! Jag är absolut ingen mästare på något vis, följer liksom mest order (if you get what I mean:))! Man är ju inte den som bestämmer här i kring direkt!
Men det chefen (läs frun) säger åt en att göra, gör jag med glädje (i bland förstås, i bland kan jag tydligen oja mig, har jag hört)!
OCH här blir man skitig, men det skiter jag i! Jord är ju något av det lättaste att bli av med, bara vanligt vatten. Men något av det bästa för att visa att man verkligen lagt många timmar på att luka, gräva, plantera osv!
Idag har jag blivit skitig vill jag lova. Chef... frun hade en superlång lista, och jag har oförtrutet betat av den, punkt för punkt. Och lagt till lite egna, så där på chans! Tror det gick bra med dem också, har inte hört något om dem i alla fall:)
Har också hunnit laga amerikanska pannkakor till barnen! Så jag tror faktiskt att jag ligger på plus... Just nu i alla fall. Har ju inte hunnit med alla punkter på listan, får se hur det tas emot;)
Tillfredsställd är jag i alla fall, tror att jag ska vänta i en minut till innan jag måste springa in och tvätta av mig igen för 5 gången idag!!
fredag 10 maj 2013
Ah, inte SEX nu IGEN!
Eller igen! Det beror ju på hur ofta man tycker att det funkar.
Men jag måste ändå säga att jag tycker det går snabbare och fortare när man är ensam. Någon gång ibland! Men det får inte vara så ofta, det gillar jag inte!
Jag pratade med ett antal i dag som säger samma sak. Men, det var inte bara så att de tyckte att det var ok från tid till tid, de föredrog att vara ensamma och göra sitt.
Jag måste säga att jag kan tänka mig att man får det snabbare gjort när man är ensam någon gång, annars gillar jag när vi är flera. Det är liksom skönare!
Gärna minst en 10-20 stycken samtidigt! Jag ser inte hur det skulle kunna vara bättre att hålla på själv hela tiden. Jag ser ju fram emot att få utbyta erfarenheter och tekniker med många andra samtidigt.
OCH så kan man ju hjälpa varandra om det inte går fort nog! Är det så konstigt. Jag kanske är nytänkande men det står jag för!
Hos oss är det bara att vända sig om så får man handgriplig hjälp, det är så skönt att veta att hjälp finns i stort sätt på armlängds avstånd. Det är ju så att vi kan vara upp till 80 pers ibland och då är det ett jäkla liv ibland vill jag lova. Många olika nationaliteter med många olika erfarenheter av olika tekniker och lösningar.
Det enda jag har problem med, när det är många som håller på samtidigt, det är koncentrationen. Det är svårt att hålla tankarna på topp och fokusera på vad man nu vill ha i tankarna medan man är på plats.
Det är ju bara här man kan ha dessa tankar också, det skulle vara helt sjukt att gå runt med dessa tankar hela dagarna. Man skulle väl bli ansedd som något konstig om man inte pratade annat:) Ja jisses.
Jag har hört om vissa som håller på hela dagarna , dygnet runt, de måste vara helt slut efter en vecka. De måste ha lätt att gå i gång och sen går det av bara farten... Helt slut måste de vara. Jag orkar knappt hålla fokus i en halvtimme... sen måste jag ta tag i något annat!
Ibland kan det gå riktigt hett till, flera som hjälps åt, då kan man ägna sig åt att bara de och lära
Och som sagt, nu var det dags för sex igen.
SEX personer, inte fler, var på plats på kontoret när jag kom dit. Det är ju visserligen så att jag hade en massa mail att ta hand om och en ny affärsplan att få ihop. Men jag tycker ändå om när vi är fler. Det är så lätt att prata med en kollega som är inköpare, tekniker, support eller kommunikatör direkt. Det är ju inte så lätt att behöva ringa dem jämt och ständigt. I synnerhet inte när de är lediga:) Det är ju så att allt vi ska göra bygger på att vi är flera som hjälps åt. Alla saker vi gör gör vi som ett team oavsett om det är en plan eller annat. Men jag fick läst alla mina mail och är i stort sätt klar men min affärsplan, så mina uppgifter klarade jag ju själv, helt galant, idag:)
Nu är det ju iof sig en klämdag så att vi var sex på plats kanske t o m var bra?!
Men jag hoppas det dröjer tills det blir sex (stycken personer) på kontoret igen:)
Men jag måste ändå säga att jag tycker det går snabbare och fortare när man är ensam. Någon gång ibland! Men det får inte vara så ofta, det gillar jag inte!
Jag pratade med ett antal i dag som säger samma sak. Men, det var inte bara så att de tyckte att det var ok från tid till tid, de föredrog att vara ensamma och göra sitt.
Jag måste säga att jag kan tänka mig att man får det snabbare gjort när man är ensam någon gång, annars gillar jag när vi är flera. Det är liksom skönare!
Gärna minst en 10-20 stycken samtidigt! Jag ser inte hur det skulle kunna vara bättre att hålla på själv hela tiden. Jag ser ju fram emot att få utbyta erfarenheter och tekniker med många andra samtidigt.
OCH så kan man ju hjälpa varandra om det inte går fort nog! Är det så konstigt. Jag kanske är nytänkande men det står jag för!
Hos oss är det bara att vända sig om så får man handgriplig hjälp, det är så skönt att veta att hjälp finns i stort sätt på armlängds avstånd. Det är ju så att vi kan vara upp till 80 pers ibland och då är det ett jäkla liv ibland vill jag lova. Många olika nationaliteter med många olika erfarenheter av olika tekniker och lösningar.
Det enda jag har problem med, när det är många som håller på samtidigt, det är koncentrationen. Det är svårt att hålla tankarna på topp och fokusera på vad man nu vill ha i tankarna medan man är på plats.
Det är ju bara här man kan ha dessa tankar också, det skulle vara helt sjukt att gå runt med dessa tankar hela dagarna. Man skulle väl bli ansedd som något konstig om man inte pratade annat:) Ja jisses.
Jag har hört om vissa som håller på hela dagarna , dygnet runt, de måste vara helt slut efter en vecka. De måste ha lätt att gå i gång och sen går det av bara farten... Helt slut måste de vara. Jag orkar knappt hålla fokus i en halvtimme... sen måste jag ta tag i något annat!
Ibland kan det gå riktigt hett till, flera som hjälps åt, då kan man ägna sig åt att bara de och lära
Och som sagt, nu var det dags för sex igen.
SEX personer, inte fler, var på plats på kontoret när jag kom dit. Det är ju visserligen så att jag hade en massa mail att ta hand om och en ny affärsplan att få ihop. Men jag tycker ändå om när vi är fler. Det är så lätt att prata med en kollega som är inköpare, tekniker, support eller kommunikatör direkt. Det är ju inte så lätt att behöva ringa dem jämt och ständigt. I synnerhet inte när de är lediga:) Det är ju så att allt vi ska göra bygger på att vi är flera som hjälps åt. Alla saker vi gör gör vi som ett team oavsett om det är en plan eller annat. Men jag fick läst alla mina mail och är i stort sätt klar men min affärsplan, så mina uppgifter klarade jag ju själv, helt galant, idag:)
Nu är det ju iof sig en klämdag så att vi var sex på plats kanske t o m var bra?!
Men jag hoppas det dröjer tills det blir sex (stycken personer) på kontoret igen:)
torsdag 9 maj 2013
Maskinerna förstör mitt liv
Alltså, jag har just varit ute och räfsat gräsmattan.
Just nu ligger jag och dör en smula! Jag släpade mig in så jag kom under tak ifall det skulle börja regna. För om jag legat utanför hade jag f*n fått ligga kvar om det nu hade börjat regna. Jag hade inte orkat dra mig under tak...
Maskinerna har förstört mitt liv! Karaktären att inte använda dem har smulats sönder med åren och nu känns det som om jag aldrig haft någon.
Tacka vet jag en vertikalskärare (en maskin som ser ut lite som en gräsklippare med slår upp allt dött gräs från och i gräsmattan). Mina axlar känns som om de har satts dit av Dr Frankenstein, fast ett par som egentligen inte är stora nog att sitta på mig.
Armarna kan jag käka som spaghetti.
Maskinerna har förstört mitt liv! Viljan att använda dem är för stor.
Vem har inte använt en elvisp när man vispar grädde eller slipmaskin när man slipar en träyta?! Jag menar inte att det inte blir bättre. MEN man hade tusan så mycket mer ork och styrka förr i tiden när man använde armkraften till att jobba och inte bara till att håla i saker!
Det visar sig också här i denna blogg... inte skriver jag den för hand inte. Inte för att det går... men jag kommer inte ihåg när jag sist skrev något längre än en rad på ett papper!
När jag försöker får jag skrivkramp efter andra raden. Tar ju en sjuhelsikes tid att få ihop något vettigt då!
Diska gör man i maskin och tvätta gör man i maskin. Inte för att det heller hade blivit bättre för hand (kanske disken då förstås, det är ju hyfsat enkelt). Det svåraste man gör just nu är att föra dammsugaren fram och tillbaka. Suger gör den ju själv. Men det försvinner väl också snart när man köper en dammsugarrobot! gräsklipparrobot är ju något man kanske skulle köpa, då behöver man ju inte ens gå efter den bensindrivna motorgräsklippare man har idag, SOM ÄR SJÄLVGÅENDE!
Nej, maskinerna har förstör mitt liv och jag har inte ork att kämpa emot!
Beam me up Scott cause I don't have the strength to walk!
Nu ska jag ta tag i fjärrkontrollen till TV'n så att jag inte behöver ta mig fram till den för att byta kanal. OM jag orkar ta mig in till den, vilken maskin ska jag använda till det?
Utan maskiner hade jag ju inte bara varit 2m (1.99 för den som är nogräknad) lång utan nästa lika bred. Nu... är jag inte det. Men min vilja... är ju som sagt lite svag...men tanken är g...inte heller tillräcklig. Men vad tusan, jag är glad ändå. Det finns säkert någon maskin som kan få mig vältrimmad också (tror det heter Photoshop!?)
Just nu ligger jag och dör en smula! Jag släpade mig in så jag kom under tak ifall det skulle börja regna. För om jag legat utanför hade jag f*n fått ligga kvar om det nu hade börjat regna. Jag hade inte orkat dra mig under tak...
Maskinerna har förstört mitt liv! Karaktären att inte använda dem har smulats sönder med åren och nu känns det som om jag aldrig haft någon.
Tacka vet jag en vertikalskärare (en maskin som ser ut lite som en gräsklippare med slår upp allt dött gräs från och i gräsmattan). Mina axlar känns som om de har satts dit av Dr Frankenstein, fast ett par som egentligen inte är stora nog att sitta på mig.
Armarna kan jag käka som spaghetti.
Maskinerna har förstört mitt liv! Viljan att använda dem är för stor.
Vem har inte använt en elvisp när man vispar grädde eller slipmaskin när man slipar en träyta?! Jag menar inte att det inte blir bättre. MEN man hade tusan så mycket mer ork och styrka förr i tiden när man använde armkraften till att jobba och inte bara till att håla i saker!
Det visar sig också här i denna blogg... inte skriver jag den för hand inte. Inte för att det går... men jag kommer inte ihåg när jag sist skrev något längre än en rad på ett papper!
När jag försöker får jag skrivkramp efter andra raden. Tar ju en sjuhelsikes tid att få ihop något vettigt då!
Diska gör man i maskin och tvätta gör man i maskin. Inte för att det heller hade blivit bättre för hand (kanske disken då förstås, det är ju hyfsat enkelt). Det svåraste man gör just nu är att föra dammsugaren fram och tillbaka. Suger gör den ju själv. Men det försvinner väl också snart när man köper en dammsugarrobot! gräsklipparrobot är ju något man kanske skulle köpa, då behöver man ju inte ens gå efter den bensindrivna motorgräsklippare man har idag, SOM ÄR SJÄLVGÅENDE!
Nej, maskinerna har förstör mitt liv och jag har inte ork att kämpa emot!
Beam me up Scott cause I don't have the strength to walk!
Nu ska jag ta tag i fjärrkontrollen till TV'n så att jag inte behöver ta mig fram till den för att byta kanal. OM jag orkar ta mig in till den, vilken maskin ska jag använda till det?
Utan maskiner hade jag ju inte bara varit 2m (1.99 för den som är nogräknad) lång utan nästa lika bred. Nu... är jag inte det. Men min vilja... är ju som sagt lite svag...men tanken är g...inte heller tillräcklig. Men vad tusan, jag är glad ändå. Det finns säkert någon maskin som kan få mig vältrimmad också (tror det heter Photoshop!?)
Har det någon betydelse?
Om det är varmt och skönt ute.
Och om man slappat lite extra.
Man har åkt iväg för att typ picknickäta glass någonstans.
Om man då sedan kommer på att man borde äta något och man inte orkar äta upp allt,
Har man prioriterat helt fel då?
Eller är det tillåtet någon gång ibland:)?
Alla verkar mätta o glada i alla fall!
onsdag 8 maj 2013
Älska så mycket du vill!!
Hur mycket kan man älska någon?
Enligt våra barn kan man alltid älska någon annan "lika mycket + 1"!
Och om det ändå inte räcker så kan man älska någon en "två, tre stjärnstopp" också!
Skulle inte det räcka så får man ta till storsläggan "jag älskar dig så mycket som du någonsin kan förstå!"
Där dör ju då argumentationen ut lite från min/vår del för om vi skulle säga att vi skulle älska dem mer för att vi älskar dem mer än DE någonsin förstår erkänner vi ju samtidigt att de är smartare än en själv:)!
Hur försöker vi då matcha vår visade kärlek till våra barn?
Fotbollskort, godis, leksaker, skräpmat?!
Erkänner mig skyldig!
Känner jag riktigt hur jag visar min kärlek?
Jaaaaeeeeenäääää inte när jag lägger texten så!
Kan jag bli bättre?
Alldeles säkert!
Men jag frågar mina barn hur deras dag varit, jag kramar dem och säger också hundra gånger om dagen att jag älskar dem "så här mycket", läser sagor för dem på kvällen och klappar om dem när de somnat!
Men likväl händer det att jag tycker att "jag älskar dig så mycket som du någonsin kan förstå!" är likvärdigt med att ge godis och leksaker.
Ah, det blir bra folk av dem också.
De får ingenting bara för att de skriker och gnäller. Eller för att de tjurar för den delen.
De får ingenting bara för att de skriker och gnäller. Eller för att de tjurar för den delen.
Vet inte varför jag kom att tänka på detta men det kan bero på att man är född med ett dåligt samvete och känner att man inte räcker till?!
Kan det vara så enkelt att man kan ge sina barn en trygg och säker uppväxt! Kan man visa i ord och handling så att de känner sig älskade! Kan man lyssna och ta till sig det som de säger och prata med dem på ett ärligt sätt utan att göra sig löjlig! Kan man se till att de äta är mätta och därmed glada! Samt att inte glömma bort dem i något sammanhang.
Är DET ett sätt att visa att "jag älskar dig så mycket som du någonsin kan förstå!"
Glädjen med det är kanske att det ger både direkt och långsiktig kärlek tillbaka?!
Barn som ser tillbaka på sin barndom med de ögonen kommer i min värld att ge tillbaka kärlek till en själv och andra i all framtid.
Hoppas jag:)
tisdag 7 maj 2013
Det kan vara... Jepp jag har det!
Jag tror jag har det!
Ni vet frågan jag hade igår, varför är vi så trötta. Nå ja, jag ska ju inte dra alla över en kam, jag är trött!
Men jag har det, jag vet varför det är så svårt att sova ikapp!
Iof sig rimmar det illa med att kvinnor som fött barn får extra krafter, men jag tror jag ska få ihop det ändå.
När jag var liten väntade jag alltid "för evigt" på att fylla år, tomten skulle komma eller att sommarlovet skulle börja. Ni ser kanske vart jag vill komma?
Jag är säker på att tiden går snabbare idag än den gjorde för 25 år sedan. Jag har hört om en 95 åring som sa att hon fick hålla i kjoltyget för att tiden flög fram.
Hon borde ju veta!
Om vi räknar med att hon tycker att tiden nu flyger fram kan vi väl säga att saker som idag tar en timme tog två timmar för 10 år sedan!?
Om vi med hjälp av enkel matte då tänker att jag som strax äntrar den ädla åldern av fyrtio för 30 år sedan upplevde att allt gick
4 gånger så långsamt.
Det innebär i sin tur att min norm skulle vara att det jag upplevde på en dag när jag var liten upplever på 6 timmar idag!
Det i sin tur betyder att när jag sover mina 8 timmar per natt, då sover jag i min värld 2013 bara 2!!! timmar! Är det konstigt att jag är trött
Om jag är trött tänk den 95 åriga tanten. Det hon upplevde som norm för nittio år sedan är ju verkligen som att flyga fram idag!
Eller det hon upplevde när hon GICK sina 2 km till skolan för 85 år sedan upplever hon medan hon tar sig upp ur sängen idag. Vet inte om sviiiiisch är rätt ord, men snabbt går det.
Hur får vi då in kvinnor som fött barn?
De måste under en stund få tillgodoräkna sig både barnets nya långsamma norm plus sin egna snabba. Det tillsammans blir ju en alldeles utmärkt extra tid att ta igen sig på. (nu får ja skäll när jag kommer hem:))
I vilket fall, vi syns när vi möts... om ni hinner se mig sviiiiischa förbi!
Ni vet frågan jag hade igår, varför är vi så trötta. Nå ja, jag ska ju inte dra alla över en kam, jag är trött!
Men jag har det, jag vet varför det är så svårt att sova ikapp!
Iof sig rimmar det illa med att kvinnor som fött barn får extra krafter, men jag tror jag ska få ihop det ändå.
När jag var liten väntade jag alltid "för evigt" på att fylla år, tomten skulle komma eller att sommarlovet skulle börja. Ni ser kanske vart jag vill komma?
Jag är säker på att tiden går snabbare idag än den gjorde för 25 år sedan. Jag har hört om en 95 åring som sa att hon fick hålla i kjoltyget för att tiden flög fram.
Hon borde ju veta!
Om vi räknar med att hon tycker att tiden nu flyger fram kan vi väl säga att saker som idag tar en timme tog två timmar för 10 år sedan!?
Om vi med hjälp av enkel matte då tänker att jag som strax äntrar den ädla åldern av fyrtio för 30 år sedan upplevde att allt gick
4 gånger så långsamt.
Det innebär i sin tur att min norm skulle vara att det jag upplevde på en dag när jag var liten upplever på 6 timmar idag!
Det i sin tur betyder att när jag sover mina 8 timmar per natt, då sover jag i min värld 2013 bara 2!!! timmar! Är det konstigt att jag är trött
Om jag är trött tänk den 95 åriga tanten. Det hon upplevde som norm för nittio år sedan är ju verkligen som att flyga fram idag!
Eller det hon upplevde när hon GICK sina 2 km till skolan för 85 år sedan upplever hon medan hon tar sig upp ur sängen idag. Vet inte om sviiiiisch är rätt ord, men snabbt går det.
Hur får vi då in kvinnor som fött barn?
De måste under en stund få tillgodoräkna sig både barnets nya långsamma norm plus sin egna snabba. Det tillsammans blir ju en alldeles utmärkt extra tid att ta igen sig på. (nu får ja skäll när jag kommer hem:))
I vilket fall, vi syns när vi möts... om ni hinner se mig sviiiiischa förbi!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)