Hur mycket guld kan en kille behöva?

Fortsättning på äventyret vid pyramiderna från förra inläget...

Said kör mig till muséet. En bit där ifrån säger han att det inte är möjligt för honom att parkera vid muséet utan… nu börjar det igen. Jag skulle inte sagt något om flyt. Det är ingen fara försäkrar han. Han kommer att släppa av mig just utanför och sedan är det bara till att gå in. Bara, tänker jag. Är något så enkelt här? Vem hade rätt om inte jag, för en gångs skull? Jag går in på vägen mot muséet. Blir omgående stoppad. Vakten, eller polisen som de vill bli kallade trots att de egentligen bara är lokala vakter, hänvisar med händer och arabiska meningar bort mot andra änden av ett svart staket. Där finns en liten öppning istället. Den är för gående, den stora är för bussar! OK, det kan jag väl gå med på. Och där borta är också säkerhetskollen säger han plötlisgt på engelska! Visst kolla mig men skit i bussarna med 60 pers på, känns tryggt! 

Nåväl, jag går bort mot öppningen till den sittande vak.., förlåt polisen. Han är tydligen trött för han sitter kvar, tittar på mig och viftar förbi mig. Jippi, jag är säkrad! Jag är ingen sån som plötsligen tar en mumie med mig och sticker!! 

Fram till entrén går jag med två lika förvirrade engelsmän. Tror du inte där kommer en säkerhetskoll till! Vad tusan var den första till? Vad kan ha hänt under denna korta sträcka? Här är både larmbågar och tafsande. Det går bra jag kom igenom. Vi går vidare genom den trädgård som finns framför muséet mot grindarna in. Framme vid grinden… ticket please! Men va f**. 

Vad har jag hört det förr? Va, köper man inte det här? Nej det köper du vid ingången. Både jag och engelsmännen får gå tillbaka. Ställer oss i kön. Väldigt vad den var lång och vilken tid det tar. Halvvägs framme anar vi att något inte är rätt. Varför viftar alla med kameror? Vi frågar, jo sägs det, man måste ha tillstånd för att ta kort där inne. Biljettkassan är där borta. Go’natt, vi lunkar bort till den andra kassan. Visserligen inte så lång, men ännu en kö. Köper min biljet för 40 L.E. Går bort mot grinden igen. Jo då, nu går det bra, nu hade vi gjort rätt. Killen på stolen orkar t o m lyfta armen så högt att jag inte behöver böja mig för att ge honom biljetten. Lite malligt säger vi till några andra som misslyckats att biljetter köper ni där borta. Vi visar t o m rätt kö! Världsvan äventyrare börjar man bli. Jag går in.  

ÄNNU EN SÄKERHETSKOLL!! Den här sträckan är ju ännu kortare, men visst någon kan ju med ett välriktat kast på ca 450 m kastat in en liten dynamitgubbe. Visst jag tycker egentligen att det är bra, för om det händer något är man ju liksom inte med i matchen längre. 

Här finns det även en röntgenmaskin. Lägger över mobil och plånbok i väskan och lägger den på bandet. Går själv igenom bågen. Jodå det gick bra. Tar min väska och börjar gå, vad ska jag se förs...........Mister, mister, hör jag bakom mig. Vänta, har du en kamera i väskan. Ja, visst men den ligger tryggt där jag tänker inte ta upp den! Nähe se den gubben gick inte. Kameror får absolut inte medtagas. Alla de som stod i kö då? Visste han inget om. Där finns värdeboxar just utanför dörren. Va fasen ska det här aldrig ta slut? Men försöker jag de har redan rivit min biljett, (det som gick så bra denna gången). Du kommer in igen, säger han! 

Ut genom alla larmanordningar och ut genom dörren. Här är väl inga boxar. Där sitter en kille med en kasse, kan det vara honom de kallade boxen? Han ser ju inte alls stor och fyrkantig ut! In och fråga igen. Nej ända ute där du köpte biljetten till höger om den så finner du en lucka där ka....... stopp vi har varit där, jag vet, tack! Bort till kön, fram till luckan. Väl där förstår jag att det inte är några boxar alls, jag ska helt enkelt lämna in kameran till någon som lägger den på en hylla. I utbyte får jag en lite träskiva med ett nummer på. En liknande lägger han på kameran, vad säkert! Detta gå ju aldrig att kopiera! Nåväl, kan andra så kan väl svensken. 

In igen denna gång verkar de bara nicka igenkännande när jag kommer. Trevligt där kommer han igen, för tredje gången. Han gillar nog detta stället.

In genom portarna, låta killen se att jag inte har någon kamera och in i själva kärnan, dit jag kämpat så länge. Mycket sten här!

OK det är ju detta jag verkligen gillar att titta på men mycket sten är det, de liknar liksom varandra. Där står en del förklarande texter på en del av den. T ex kan det stå: Denna sten hittades 1799 av x under sin resa till x. ! Nej, vad spännande, var är det som Indiana Jones upptäckte? Var är historierna? Hade man haft guide hade man förstås fattat mer, men jag har fått nog av guider. Här finns säkert något utrymme man egentligen inte får vara på, jag går själv helt enkelt. Jag har ju vanan inne på att låtsa att jag är med i andras grupper. Jag smyger mig in i dem under anspelning av att jag läser lappar. Smart! Nu får jag veta mer.  

Men var är det jag egentligen kommit hit för, Tutankhamon, eller Tut Ankh Ammon som jag läser på någon lapp. Jodå på andra vånigen finns hans tillhåll. Jag måste ju ändå gå runt hela innan jag går upp. Väl uppe kan man gå in i The royal mummieroom. 70 L.E extra, hoppar över det, har man sett en har man sett alla. Jag ska ju se min kompis Tuttan. Går vidare och kommer in i hans avdelning. Herre min skapare vad prylar den killen hade. Hade ju behövt avvänjning av Dr Phil. T o m resesängar fanns tillgängligt. De skulle nog ut på en lång resa i sitt nästa liv? Statyer, smycken, verktyg, möbler och allt annat som kan behövas i nästa liv har de packat med åt honom. Även han hade en massa fejkade kistor som fungerade som ”lurgrejor”. En av dem hade tydligen innehållit hans inälvor, sjysst, så man vet var de är när man ger sig av till sitt nästa liv. 

I ett rum bredvid fanns det alla kommit hit för, Tutankhamons kista, eller sarkofag eller vad det heter. Även här hittar vi två för säkerhets skull. En liten och en lite större kista, pråliga till tusen. Fantastiskt vad de kunde uträtta redan på denna tid. Riktigt kul att se detta i verkligheten. Runt om i rummet låg alla hans egna tillhörigheter. Stavar och grejor som påstods ha använts av honom själv vid någon tidspunkt. Jag tror inte att de har några bildbevis, men det var ganska likt något jag såg på en sten i rummet bredvid..... 

I ett par montrar låg allt guld han var smyckad i. I en annan monter låg allt han hade på sig. En hel del guld faktiskt! Guldskor, guldfingertutor, guldtåtutor, guld, guld, guld. Killen måste vunnit både på lotto och joker samtidigt, med en jädrans pott till på köpet!

Men jäklar, jag har varit där i alla fall. Kul, något jag velat göra. Hoppas att jag kan ta med frun någon gång och stila med allt jag vet. Hur man tar sig förbi vakter, vilka köer man ska stå i. Var man får ha kamera med sig. Var man inte egentligen får gå trots alla NIKE, REBO....... Slutsats: lite äventyrare tycker hon nog att man är. 

Nu är jag på väg till flygplatsen. Har aldrig åkt här ifrån innan. Tycker inte om att göra saker jag inte gjort förut! 

Sverige-Egypten-Sverige

Over and out