måndag 18 mars 2013

Varför har hon en ljusstake på huvudet?

Frukostbordet blir större och större på varje ställe man är på, detta slår alla rekord. Jag har lovat mig själv (eg. frugan) att jag ska äta mer än bröd mjölk och fil. Ganska lätt eftersom det inte finns vanlig mjölk och filen inte är att lite på. Rostat bröd är lite lyxigt. Var kan man få tag på en sån här ”rulltrappa” som brödet åker på? Det är ju skitkul och snabbt går det. Frukten tror jag man kan äta här, vilket inte är lika självklart överallt. Yougurtar som man inte ser i Sverige måste man testa. Massor med lättåtkomlig pålägg och amerikanska pannkakor! Det är kanon på hotell, hemma, nja, det hinns liksom inte med! 

Bilen som ska ta mig till nästa mötesplats hämtar upp mig 15 min för sent. Trafiken är hemsk här i Egypten, säger chauffören. Jag kan berätta en hemlighet, de har aldrig varit i Indien!!!! Nog kör de som idioter här men de tutar inte konstant, som för att påminna sig själv och andra att de inte kolat där bakom ratten. Inga kor eller reparationer av lastbilar var 500 meter syns till heller. Men här vågar jag sitta i framsätet, i Indien vågar man bara sitta i mittsätet bak - om man vill överleva menar jag! 

Dags för morgonens leverantörsbesök, vi ska besöka en av världens största leverantörer på mattor med tryck. De har en fantastisk anläggning med en otrolig utställning. Deras hiss som går utvändigt av huset lämnar dock lite att önska. Ibland öppnar den dörren så att man kan komma in. Ibland öppnar den t o m dörren så att man kan komma ut. I bästa fall går den hela vägen utan att lyset slocknar lyset och hissen stannar. Hur den kan hinna med allt detta på tre våningar går över mitt förstånd. Att de tycker att det är ju ok, den funkar ju ganska bra… ibland i alla fall, är ju också en konstig sak att säga!  

Leverantören däremot som är toppentrevliga har ändå det lite svårt med vad vi menar. Om jag ska citera en kollega, ”They are thick as a board”. Nåja han är ju Skotte och är ju normalt ”wet as a spongeJ. Vet inte hur många gånger de sa, -Det har vi försökt, det funkar inte. När vi tvingar dem att testa går det naturligtvis! Vi har haft problem med förpackningar på ett par mattor från dem. Vi har ändrat lite på kvalitén. Det ser bättre ut här, nu har vi fixat lite förpackningar att skicka hem till Sverige för att se hur de ser ut när de kommer fram. Vi får hålla tummarna, mycket hänger på detta, för oss och för dem! 

Lång dag, endast ätit frukost och sedan inget. Varför äta när vi ändå bara jobbar? En kollega som håller på att dö av hunger kan inte vänta på att få komma hem och äta. Bara det att det är en timme hem med bil!  

När vi kommer hem går jag runt hörnet och äter på en restaurang som heter Felfela. (Obs inte på den restaurang som INTE tog Master längreJ) Lokal Egyptisk mat. Jag beställer på rekommendation av kyparen. Och får in en måltid för halva Tollarp. Jag tror inte jag sett så mycket mat på en tallrik på en och samma gång. (Det här var nog en ”vanlig” portion, ingen anpassad efter en klen turist) Hur i hela friden ska jag orka detta! Det visar sig ganska snart att det löser sig. Köttet är så segt att vid skrivande stund, ett par timmar senare, så kan jag fortfarande njuta av dessa egyptiska specialiteter!  

Både på dit och hemvägen som inte är längre än ca 250 meter blir jag erbjuden ca 10 taxibilar + en massa annat. Bland de mer udda sakerna är egyptiska kvinnor! Avstår!  

Däremot tänkte jag försöka få tag i lite papyrus när jag ändå är här. Tomma blad är det jag vill finna. Följer med en kille som säger sig veta att det ska finnas en fabrik som säljer det här någonstans, som om han inte varit där förut. Jag har ”tur” den är egentligen bara öppen en gång i veckan… just i dag!! Jo,då. Egentligen säger han att den inte är öppen ens så mycket.(När tusan är den då öppen, om den inte ens är öppen en dag i veckan?) Det är nog bara när sol och måne krockar med Ramses på väg till kyrkan, inte ofta kan ni tänka er.  

Vi är på väg så lång från alla upplysta vägar att jag börjar undra om jag kommer att komma tillbaka ut med fickorna fortfarande fyllda med alla väsentligheter som telefon, plånbok och kamera. Börjar nästan förbanna mig själv att man bär omkring på sådant här, när vi plötsligen är framme. Nå väl, jag går in kollar och köper lite får ner priset med ca 30%, känner mig nöjd (troligen grundlurad…men ändå) eftersom jag blir tillsagd att detta är signerade ark. (Jaja, jag vet att jag ville ha tomma ark. Men vill gudarna välsigna så vill de välsigna. Vem är jag att säga till gudarna vad de ska och inte ska kladda på?!) Det är det säkert men på hotellet finns det billigare osignerade ark. Fy farao, jag har ändå inte hört talas om dessa ”gudar” som signerat dessa! På hemvägen åker jag på lite parfym till frun också. Luktar helt otroligt gott. Utvunna av växter och utan alkohol!? Visserligen gör säljaren ett gott jobb att försöka tutta fyr på halva fabriken i sin iver att bevisa att det inte finns något alkohol i, utan att lyckas. Han sprang runt med tändaren i varenda flaska så jag trodde nästan att han skulle lyckas till sist, man har ju hört talas om dessa självmordbombare. Det måste ju finnas nybörjare även här som får börja öva  sin tjänst på en person för att sedan gå vidare till folkmassor… eller det går ju inte förstås!? 

Väl hemma är bröllopet i full gång. Jag är gift men jag har aldrig sett maken… han var så liten och bruden stod i vägen...:)!

Jag var tvungen att spela in lite med min kamera. Det var helt fantastiskt. De hade till och med en rödklädd Lucia, eller två egentligen. Luciorna hade en upp och ner vänd skål på huvudet, på den stack det en halv meter stång rakt upp och på den en femarmad!! ljusstake. De dansade o dansade och ljusen brann o rann. Stackare det måste ha gjort ont. Även om de hade blöta handdukar på huvudet. En orkester med trummor och trumpeter höll på att hylla och fylla oss alla med musik, en och samma låt, i säkert en halv timme. Alla dansade, sjöng och var glada. Det måste ha varit en ny låt som ingen hört innan, men jag tyckte att den blev gammal redan vid 16:e spelningen, vid 19:e tyckte jag mig nynna med igen och den satt som en permanent tatuering vid läggdags, TACK för det!! Glädjen gick inte att ta fel på i alla fall, alla bara glittrade. Blombladen flög genom luften och alla inblandade klappade och kunde inte stå stilla. När magdansen började var jag återigen glad för min längdJ! Att de kan vända ut o in på magen så där. Man ser ju nästan vad de ätit så tunn blir den. Det såg ut som om de gillade varandra också, brudparet alltså. Det var ju tur, det är tydligen lite föräldraplanerade bröllop här i Egypten också. 

Vi andra som inte var inblandade stod och kunde inte förstå att vi verkligen var med. Är det filminspelning? Man kunde nästan tro det eftersom allt spelades in mycket seriöst av fotografer med headset och allt. Han var nere och rullade sladdar i lobbyn innan det var dags. Jag hade hjärtat i halsgropen flera gånger när han sedan sprang där. Skulle han snubbla?

Detta pågick nere i lobbyn. Sedan efter det gick de upp och fortsatte firandet i ett annat rum på andra våningen! Där fick vi inte vara med! Kul! 

Comedy channel på tv och sedan sova. SEX kuddar, en av varje sort. Från mjuk till stenhård. Spara inte in på något för guds, förlåt, Allahs skull.

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar