En present till mig!

ANTAGLIGEN är det så att det betyder mer att fylla år än man egentligen vill erkänna. Men jag hävdar fortfarande att jag inte känner mig EN DAG äldre än 40, närmare bestämt ungefär... 21 timmar äldre dårå!

Eftersom  detta är minst tredje inlägget jag gör där jag hävdar att jag inte känner någon som helst stress inför att fylla 40...så har jag väl stress över det. Men eftersom jag aldrig haft stress för någon ålder vet jag inte hur dt ska kännas?

Jag känner mig bara lite...lite mer...ganska mycket otränad, Trött på morgon...och kväll, normalt misslyckad i spel, väldigt lyckad i kärlek, Älskad av familj även om barnens kärlek är enormt hög just nu. Det lär väl lägga sig om något år när man blir gammal och inte förstår något.

Det där är ju något som jag kan förstå helt och hållet. För mig är gamla människor alltid 15 år äldre...än mig. Så har det ju alltid varit!
Tänk själv när man gick i lågskolan (bara det ordet är ju ett typiskt 15 år äldre ord:)) och hade en vikarie som var 29 !!! HERREGUUUUUUD 29, då är ju livet i princip sluuuuuuuut! Men åååååååååå, an fattar ju ingetiiiiiing!!!

Innan dess var ju de som gick i nian i en ålder då man i princip fick göra allt. Den ålder man kunde få köra MOPED! Herregud, då var man ju så gammal att nästa steg i princip var att börja ta ut ATP (så var det sagt, jag vet folk som fått ATP!)

Likadant är det ju nu. De som är i vår "mellanålder" tycker ju att vi fortfarande att "vi blir aldrig äldre än vi känner oss", vilket är den största förnekelse man kan ta i sin mun. Men de stackare som är över 55!! herrejisses vad jobbigt, det är gammalt!! Troligen känner de detsamma om de som är 70?!

Åldern är bara en siffra på ett papper!

Det är ju ett annat självförsvar som funkar finfint! Allt det där är toppenbra, men när det slarvigt används av oss "mellanålders" vattnas det ur lite, så därför är det bäst att vi håller oss från detta uttalande i, till en börja med, 15 år, sen får vi se:)!

Nej för mig funkar helt enkelt att streta emot, göra det jag känner att jag vill och kan. Jag är ju inte en dag äldre än 40, bara 21 timmar!!

Eftersom jag inte fått någon present av mig själv än tänkte jag att jag kunde f en liten dikt av mig i present så här på den stora dagen, så här tänkte jag mig:

Att livet startar vid 40

Jag tror nog att du hört

Men titta dig i spegeln

och du förstår att det är kört

 

 livet startade troligen

något närmre 25

när tid och val var många

och man fortfarande hitta hem

 

tekniskt sätt började livet

den dagen då vi föddes

tonåren var få

med dem det inte ströddes

 

Så kanske det ändå

startade runt...32

och sen åtta år senare

du mycket mer förstå

 

Om nu livet startar kring 40

varför ser man det ej

förrän man tittar tillbaka

på sin historia, så säg

 

Nej min vän, sanningen är

 

 livet börjar ej vid 40

den börjar vid varje dag som gryr

tänk på det när du har det tufft

och du tror att ingen annan sig bryr

 

Ta varje dag som kommer

ta dem som ett spel

att motbevisa spegeln

att den hade fel!